Det är Brottsförebyggande rådet (Brå) som har sammanställt statistik över antalet polisanmälda brott med identifierade hatbrottsmotiv från fjolåret.
För Nyköpings del märks en kraftig ökning i antalet anmälningar de senaste åren: 42 stycken anmäldes 2016 och 73 under 2018. I förhållande till folkmängd och jämfört med övriga landet är det bara två kommuner (småländska Tranås och Arvika i Värmland) som har en högre andel hatbrottsanmälningar, visar Brå:s utredning. Även i en sörmländsk jämförelse sticker Nyköping ut: 130 anmälningar per 100 000 invånare jämfört med 99 i Eskilstuna och 59 i Katrineholm.
Johan Levin är nytillträdd polischef i Nyköping och har tidigare arbetat mycket med just hatbrottsfrågor. Han ger flera tänkbara förklaringar bakom utvecklingen.
– Vi har blivit bättre på att kunna identifiera hatbrottsmotiv i vanliga anmälningar. Under de senaste 18 månaderna har vi haft en ganska stor satsning på att höja medvetandegraden i hela polisregionen och även haft fördjupande kontakter med trossamfund som skulle kunna komma att utsättas för hatbrott.
Han fortsätter:
– Det kan även vara kopplat till ett antal större händelser i Nyköping. Jag kan tänka mig att det kom in ett antal anmälningar efter att Alternativ för Sverige höll torgmöte inför valet i fjol. Sedan har NMR haft manifestationer vilket kan ha haft samma effekt. Förutom ett fåtal stora händelser så har vi nog lika många anmälningar som andra lokalpolisområden av samma storlek.
Hatbrott är inte en brottsrubricering utan ett samlingsbegrepp för brott där det finns ett tydligt uttryckt hat riktat mot offret. En person kan alltså inte dömas för hatbrott, däremot innebär det ett strängare straff om själva brottet har hatmotiv.
Under fjolåret identifierade Brå nästan 7 090 polisanmälda brott med hatbrottsmotiv, vilket är en ökning med 11 procent sedan 2016. De vanligaste typen av brott med kopplingar till hatmotiv är olaga hot och ofredande. Därefter skadegörelse och hets mot folkgrupp. Sett över hela landet har antalet polisanmälningar gällande hets mot folkgrupp ökat kraftigt mellan 2016 till 2018 - från dryga 640 (2016) till närmare 1 160 (2018).
– Det absolut vanligaste är religiösa motiv, framförallt islamofobiska. Motiv kopplat till religion eller en persons etniska ursprung är överskuggande, därefter kommer hatbrott kopplat till sexuell läggning, säger Johan Levin.