Berättelser som tafsningar, hot, "dickpics", våldtäkter och tystnadskultur präglar berättelserna som delats under hashtaggen #vigörpatronur. Hösten 2017 svepte Me too-rörelsen över världen. Hashtaggen skapades för att uppmärksamma omfattningen av mäns sexuella trakasserier av kvinnor. Nu, två år senare, höjer kvinnor inom jägarkåren rösten för att uppmärksamma den sexism de menar finns inom kåren. Under hashtaggen har det sedan av början av oktober delats flera berättelser som vittnar om sexism i jägarkåren.
– Fastän det har gått två år sedan #metoo startades ligger jägarkåren ljusår efter i den jämställdhetsdebatt som tog fart då. Vi kommer inte sluta förrän det här tas på allvar inom jägarkåren, skriver projektgruppen bakom hashtaggen #vigörpatronur i ett mail till SN. Initiativtagarna bakom uppropet vill vara anonyma.
– Vi vill att fokus ska vara på uppropet och inte på oss som frontfigurer för uppropet. Lärdomen från två år sedan är att det i många fall blev mycket strålkastarljus på de som startat uppropet och anledningen till varför de gjort det. Vi vill istället rikta uppmärksamheten mot berättelserna – och allra helst arbetet framåt för att se till att det här inte får fortsätta, skriver de till SN.
Under hashtaggen har flera grova sexuella trakasserier skildrats. En kvinna berättar att jaktledaren skrivit till hennes pojkvän att kvinnor som gör fel vid jakt ska "straffknullas". En annan berättar hur en känd jaktprofil skickat en bild på sin erigerade penis till hennes kompis mitt under jakten.
Bo Sköld är generalsekreterare på Svenska Jägareförbundet och de tycker att det är bra såna här frågor lyfts.
– Vi tycker det är mycket tråkigt att det behövs sådana här initiativ för att vi ska börja diskutera trakasserier, tafsande och ett skamligt manligt beteende. Förbundet tycker att det är bra att det finns kvinnor som lyfter fram detta. Från vårt perspektiv ska det inte förekomma sådana här beteenden i jakten. Tyvärr är sexism och trakasserier ett samhällsproblem, det vill säga att problemen finns överallt. Om vi ska komma till rätta med trakasserier och kränkande särbehandling så måste vi alla jobba med dessa frågor, säger han.
Han berättar även att Svenska Jägareförbundet har ett aktivt arbete med sin värdegrund som är öppenhet, respekt och ansvar. De har handlingsplaner mot trakasserier och kränkande särbehandling.
– Vi gör en hel del, men tyvärr räcker det inte inser vi när vi hör de berättelser som kommer fram i #vigörpatronur, säger Bo Sköld.
I dagsläget består jägarkåren av drygt sju procent kvinnor. Det innebär att det finns drygt 20 000 kvinnliga jägare i Sverige. Trenden visar också att allt fler kvinnor väljer att ta jägarexamen, men siffror visar att många av dem väljer att inte jaga.
Bo Sköld tror inte det är kulturen kring jakten som gör att kvinnor inte fortsätter att jaga, utan att det har andra anledningar.
– Även om det förekommer trakasserier och annat så är det väldigt många fler kvinnor som ger en bild att de har blivit korrekt behandlade inom jakten. Sammantaget visar #vigörpatronur att vi behöver jobba mer med detta. Och det kommer vi göra. Men man måste ha med sig att all jakt, skytte och hundträningar med mera inte sker inom Svenska Jägareförbundet. Men vi hoppas att vi kan gå före och sätta en bra kultur för hur vi behandlar varandra inom jakten, säger han.