För tio år sedan hade 3 194 personer i Nyköping, Oxelösund, Trosa och Gnesta skulder hos Kronofogden. Därefter har antalet skuldsatta minskat varje år – i alla fall fram till dess att pandemin slog till.
I början på 2019 hade 2 839 personer i kommunerna skulder hos Kronofogden. Sedan infördes restriktionerna mot covid-19. När året var slut hade antalet stigit till 2 875.
Trendbrottet med fler skuldsatta syns även på nationell nivå. För Kronofogden är utvecklingen förvånande – men inte på något negativt sett. Myndigheten hade förväntat sig en större ökning.
– Våra prognoser pekade på en värre utveckling under pandemiåret 2019. Det är tydligt att de stödinsatser som samhället har gått in med har haft effekt, säger Max Wallenberg, pressansvarig på Kronofogden.
Den långsiktiga trenden med ett lägre antal skuldsatta avspeglar sig inte i storleken på det totala skuldberget. Där är den långsiktiga trenden i stället den motsatta.
I riket uppgick den totala skulden till 59,5 miljarder kronor år 2012. I slutet av 2020 hade den stigit till 74,1 miljarder. I Nyköping, Trosa, Oxelösund och Gnesta ökade skulden från 519,5 miljoner kronor till 636,2 under samma period.
– Den långsiktiga trenden är att färre personer är skyldiga mer. Någon politiker sammanfattade det som "färre men värre", säger Max Wallenberg.
Den person i östra Sörmland som har störst skulden hos Kronofogden är en 51-årig Nyköpingsbo.
I början av 2010-talet var 51-åringen vd för ett assistansbolag i vilket myndigheterna avslöjade omfattande fusk. Han dömdes senare till fängelse och stora skadestånd för ekonomisk brottslighet. I dag uppgår skulderna hos Kronofogden till 17,8 miljoner kronor.
Näst störst skuld har en 71-årig man i Trosa, som även han har dömts för ekonomisk brottslighet.
Under 2010-talet lånade han pengar av två bekanta till investeringar i Kina. Affärerna gick dock om intet – men några pengar betalades aldrig tillbaka. I dag har Trosabon skulder på 11,1 miljoner kronor hon Kronofogden.
De med mångmiljonskulder hos Kronofogden brukar tillhöra någon av tre kategorier, berättar Max Wallenberg. Den vanligaste kategorin är människor med stora skatteskulder. Näst vanligast är människor som tagit stora lån, bland annat innan den ekonomiska krisen på 1990-talet. Den tredje kategorin är just människor dömda för ekonomisk brottslighet.
Dessa kategorier är dock inte representativa för den stora gruppen som har skulder hos Kronofogden.
– Den vanligaste gruppen är helt vanliga människor som har drabbats av någon olycklig omständighet i livet, som att till exempel bli av med jobbet. Det handlar sällan om slarv och överkonsumtion, av typen vi kan se i olika TV-program om skuldsättning.
– Utan oftast handlar det just om en oturlig kedja av händelser.
I Nyköping hade 1 795 personer skulder hos Kronofogden med ett totalt belopp på 381,3 miljoner kronor i slutet av 2020. I Oxelösund handlade det om 416 personer och en total skuld på 83,4 miljoner, i Gnesta om 357 personer och en skuld på 80 miljoner och i Trosa om 307 personer och en skuld på 91,5 miljoner kronor.
Av personerna med skulder i Nyköping var sex av dem under 18 år.
– Oftast handlar det om personer som är äldre än 15 år. De kan till exempel ha blivit dömda att betala skadestånd i domstol, berättar Max Wallenberg.