Trosa får den högsta höjningen i länet av fjärrvärmepriset: över 16 procent.
Nils Holgerssongruppen har följt prisutvecklingen för fjärrvärme under 25 år och har aldrig tidigare sett liknande höjningar, säger ordförande Louise Wall:
– Det är historiska höjningar. Som konsument har du också väldigt liten påverkansmöjlighet, fjärrvärmebolagen har vad vi kallar naturligt monopol på fjärrvärmen i sitt geografiska nät vilket gör det i praktiken omöjligt att byta leverantör.
Kartläggningen av Nils Holgerssongruppen (som består av bland andra Hyresgästföreningen och Bostadsrätterna) visar att priserna höjs med drygt 8 procent i Sörmland. Men skillnaderna mellan fjärrvärmebolagen är stora: Statkraft i Trosa höjer priset med 16,6 procent, medan Vattenfall i Nyköping höjer med cirka 3 procent.
– Höjda bränslepriser är en del av förklaringen, men att det skiljer sig så pass mycket mellan de olika aktörerna, även de inom samma län, det tycker vi behöver granskas, säger Louise Wall.
Dyrast fjärrvärme i Södermanlands Nyheters upptagningsområde har Gnesta: 14 246 kronor per år kostar det där för en 67 kvadratmeter stor lägenhet. I Oxelösund kostar uppvärmningen för motsvarande lägenhet 8 911 kronor per år, alltså över 5 000 kronors skillnad.
I Gnesta är det Solör bioenergi som sköter fjärrvärmen, vilket de även gör i Vingåker och Flen – de tre dyraste i länet. Pär Westborg är marknadschef på bolaget och säger att den största orsaken till de höga kostnaderna är ökade kostnader för skogsbränslet.
I Gnesta är det nu näst dyrast i länet med fjärrvärme.
– 60 procent av våra rörliga kostnader är bränslet och kostnaden för skogsbränslet har gått upp mellan 40 och 100 procent, säger han.
Att skillnaderna mellan bolag, även de inom samma län, kan vara så pass stora har flera förklaringar, menar Pär Westborg.
– Det beror på storleken på området och vilka investeringsbehov som finns på anläggningen. Att vissa hamnar högt beror på att det är mindre nät där man behöver ta ut högre priser för att kunna få lönsamhet.
Kan ni inte ha ett lägre krav på lönsamhet i sådana här tider?
– Det har vi till viss del. Men det slår så pass mycket trots att vi höjer priserna. Vi fungerar inte som en kommunal verksamhet där man kan få in bidrag från andra delar av verksamheten, utan vi säljer bara fjärrvärme och måste ha lönsamhet i det.
Patrik Åfeldt vid Statkraft svarar via mejl att prisen varierar stort mellan fjärrvärmenäten på grund av bland annat "bränsle, spillvärme, kraftvärme, storlek på nät och produktion".