Appar och inflyttning ska rädda kommunerna

Ökade statsbidrag, ny teknik och inflyttade barnfamiljer. Det är kommunernas recept för att möta den demografiska utvecklingen. Men vad händer om alla förlitar sig på inflyttning?

Linus Fogel (S) är ordförande för vård- och omsorgsnämnden i Oxelösund. Han hoppas på att fler barnfamiljer ska flytta till kommunen för att jämna ut den demografiska kurvan. Nyligen invigde han det nya boendet vid Björntorp i Oxelösund.

Linus Fogel (S) är ordförande för vård- och omsorgsnämnden i Oxelösund. Han hoppas på att fler barnfamiljer ska flytta till kommunen för att jämna ut den demografiska kurvan. Nyligen invigde han det nya boendet vid Björntorp i Oxelösund.

Foto: Henrik Norling

Östra Sörmland2022-01-04 09:38

Oxelösund har redan i dag en hög andel äldre i sin befolkning, tack vare den stora arbetskraftsinvandringen till stålverket för ett halvt sekel sedan. 28 procent av kommunens invånare är över 65 år, vilket är den högsta siffran i Sörmland och rejält högre än riksgenomsnittet (20 procent), enligt SCB.

Den åldrande befolkningen märks i stadsbilden, inte minst vid Björntorp där ett nytt äldreboende med 22 lägenheter nyligen byggts. När tidningen hälsar på är det fortfarande tomt i lokalerna.

– Vi har option på att bygga ett boende till, med ytterligare 22 platser. Skulle vi välja att bygga det och samtidigt ha kvar alla nuvarande boenden skulle vi få ett överflöd av platser, berättar Linus Fogel (S), ordförande för vård- och omsorgsnämnden i Oxelösund.

undefined
Linus Fogel (S) är ordförande för vård- och omsorgsnämnden i Oxelösund. Han hoppas på att fler barnfamiljer ska flytta till kommunen för att jämna ut den demografiska kurvan. Nyligen invigde han det nya boendet vid Björntorp i Oxelösund.

Den demografiska förändringen kommer inte som någon överraskning för kommunerna. Den sneda fördelningen i befolkningspyramiden har varit känd i flera decennier, och kommunen är enligt Linus Fogel redo.

Han har framför allt två lösningar på problemet att invånarna i arbetsför ålder ska försörja allt fler äldre.

– Fyller vi inte på med fler yngre invånare får vi en stor utmaning, därför bygger vi nu bostäder för barnfamiljer. Staten måste också fortsätta besluta om utökade generella statsbidrag som äldreomsorgslyftet, säger Linus Fogel.

Men om alla kommuner tänkte så går det ju inte jämnt ut?

– Nej, det gör det inte. Men vi måste försöka jämna ut den demografiska kurvan i Oxelösund.

Tror du att ni kommer bli tvungna att höja skatten i kommunen?

– Just nu ligger vi i fas och är inte i ett läge där det ska behövas, säger Linus Fogel.

undefined
22 lägenheter finns det på det nya boendet vid Björntorp i Oxelösund. När tidningen hälsade på var det ännu tomt i lokalerna.

Även i Nyköping planeras det för nya äldreboenden. Enligt prognoserna kommer det att behövas 100 nya platser i kommunen år 2026. Det innebär att ett helt nytt boende måste byggas. Boendet Rönnliden i Aspa kommer också att byggas ut.

– Samtidigt tittar vi på förebyggande åtgärder så att inte alla behöver flytta till ett boende. Vi vill att så många som möjligt ska kunna bo kvar hemma, säger Carina Wallin (S), ordförande för vård- och omsorgsnämnden i Nyköping.

undefined
Carina Wallin (S), ordförande för vård- och omsorgsnämnden i Nyköping.

Precis som andra kommuner hoppas Nyköping på mer generella statsbidrag till äldreomsorgen framöver, och fortsatt inflyttning av framför allt barnfamiljer för att den demografiska kalkylen ska gå ihop.

Hur ska kommunerna klara den här omställningen?

– Om jag kunde ge svaret på den frågan så skulle jag nog vara miljonär vid det här laget.

Är du orolig för framtiden?

– Nej, jag tycker att man ska vara positiv, säger Carina Wallin.

Olika tekniska lösningar för att fler ska kunna bo hemma och för att färre ska behöva besöka sjukhus brukar också nämnas som nödvändiga åtgärder för att kommunerna ska mäkta med den nya demografin. Hemsjukvård och hemtjänst är billigare än boendeplatser, och innovationer som trygghetslarm och trygghetskameror kan spara både tid, pengar och lidande.

I takt med att de äldre blir mer teknikvana väntas ännu större vinster kunna hämtas hem, då till exempel näthandel kan ersätta hemtjänstens tur till mataffären.

Men ny teknik och nya arbetssätt medför också risker. Tidigare i år tvingades en Gnestabo i 90-årsåldern amputera ett ben efter att kommunen nekat henne plats på ett korttidsboende och insisterat på att hon skulle vårdas hemma. Kvinnans anhöriga överklagade och fick rätt, men då var skadan redan skedd.

Kvarts miljon per äldre

Enligt Sveriges kommuner och regioners statistikdatabas Kolada var den genomsnittliga årskostnaden för kommunernas äldreomsorg 255 000 kronor per invånare över 80 år förra året. Äldreboenden stod för drygt halva den kostnaden.

Nyköpings äldreomsorg kostar lite mindre: 224 000 kronor per 80-plussare i kommunen. Trosa, Gnesta och Oxelösund ligger på eller väldigt nära riksgenomsnittet i statistiken.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!