I år ökade avgifterna på de nödvändigaste utgifterna för en bostad, fjärrvärme, elnät, avfall, vatten och avlopp med sammanlagt 13 procent. Det är den största ökningen sedan Nils Holgerssongruppen började mäta 1995.
Gruppen, som är en sammanslutning av flera fastighetsorganisationer och Hyresgästföreningen, har tidigare släppt delrapporter som framför allt visat på att fjärrvärme samt vatten och avlopp skenat i kostnader med rekordhöga påslag, 15 respektive 14 procent i genomsnitt jämfört med 2023.
Dessa två komponenter väger också tyngst för en fastighetsägare eller bostadsrättsförening.
– Dels att de ökar så mycket, dels att det är en så stor post, så det blir så klart kännbart, säger Joachim Höggren, ordförande för Nils Holgerssongruppen och också representant för Hyresgästföreningen.
Dyrare bränslepriser och ökade investeringskostnader pekar leverantörerna på. Och visst, så är det i många fall, men det som går att ifrågasätta är de kraftiga skillnaderna mellan kommunerna i landet.
– Att det spretar så mycket är det märkliga här, säger Höggren.
----------
I SN:spridningsområde ligger två av fyra kommuner under rikssnittet i år. Samtidigt skiljer sig siffrorna åt markant: En Gnestabo betalar exempelvis 12 720 kronor mer än en Oxelösundsbo räknat över ett år.
Här är den lokala statistiken, med placering bland Sveriges 290 kommuner, kostnad i kronor per månad och prisökningen mot 2023 inom parentes.
4) Oxelösund 1 621 (10.0)
168) Nyköping 2 245 (15.9)
277) Trosa 2 654 (25.2)
279) Gnesta 2 681 (24.9)
Medel i landet: 2 336
----------
Hur ser prognosen ut för nästa år då?
– Det vi ser är att det fortsätter att stiga. Många höjer sina taxor som är högre än det historiska snittet, Joachim Höggren.
Höjningar väntas alltså trots att inflationen i stort sett är borta. Men uppgången väntas inte bli lika stor 2025.
De goda nyheterna är att elpriserna hittills gått åt andra hållet, och att räntekostnaderna sjunker, kostnader som för många fastighetsägare är den tyngsta biten.