Risk för skogsbränder – kommunernas krisarbete i fokus

Risken för skogsbränder är stor kommande dagar. För kommunerna har krisarbetet alltmer kommit att handla om extremväder.

Enligt Patrik Kullman har såväl kommuner som räddningstjänst arbetat för att bättre kunna hantera extremväder de senaste åren.

Enligt Patrik Kullman har såväl kommuner som räddningstjänst arbetat för att bättre kunna hantera extremväder de senaste åren.

Foto: Olof Carlson / Klarabilden

Östra Sörmland2021-07-20 11:51

Under måndagen visade SMHI:s prognoser att risken för skogsbränder i Gnesta, Trosa, Nyköping och Oxelösund är mycket stor eller extremt stor de kommande dygnen.

– Idag ska våra befäl förbereda så att all utrustning är i topptrim, säger Henrik Lundh, avdelningschef för säkerhet och krisberedskap i Nyköpings kommun.

Enligt statistik från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, ryckte räddningstjänsten ut till 41 insatser mot skogsmarksbränder i Nyköping, Gnesta, Oxelösund och Trosa under 2020. Nyköping hade flest med 18 bränder.

– Vi har alltid haft skogsbränder, översvämningar och sådant men upplevelsen är att de nu blir mer omfattande, säger Patrik Kullman, räddningschef på Sörmlandskustens räddningstjänst.

Sörmlandskustens räddningstjänst har arbetat för att stärka deras förmåga att hantera väderrelaterade händelser. Det är ett arbete som pågått länge men som intensifierats de senaste åren.

– Gällande skogsbränder har vi fått bättre utrustning men även byggt upp ett beredskapsvärn av frivilliga som kan rycka in vid bränder. Vi har också bättre koll på var de nationella resurserna såsom flyg eller helikoptrar finns, säger han.

Enligt MSB har kommunerna ett stort ansvar i krisarbetet och i östra Sörmlands kommuner är krisledningsstrategierna snarlika. Trosa kommun utbildar sin personal i krishantering. I samtliga fyra kommuner aktiveras stabsläge vid behov.

Oxelösund och Gnesta följer krisledningsplaner och har nära kontakt med räddningstjänsten.

I Nyköping arbetar man utifrån scenarion där kommunen analyserar vilka konsekvenser dessa kan medföra. Flera verksamheter deltar i övningar som lär dem att agera i skarpt läge.

– Vid kris avgör vi först vad räddningstjänsten ska göra och vad vi i kommunen ska göra. Själva släckningen vid skogsbränder står räddningstjänsten för, säger Henrik Lundh i Nyköping.

Dessutom arbetar de med ett femtontal lokaler där medborgare kan få mat, vatten och information vid kris, så kallade trygghetspunkter. Gripenskolan och Rosvalla är två av dessa.

Enligt Patrik Kullman på räddningstjänsten finns ett antal sårbarheter i kommunerna som kan behöva förbättras. Det handlar exempelvis om att upprätthålla vatten-, drivmedels- och livsmedelsförsörjning vid kris samt eventuell evakuering.

– Men jag tror aldrig att Sveriges samlade förmåga att hantera skogsbränder varit så bra som den är just nu.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!