Erik Engström, klimatolog på SMHI.
I Gnesta, Trosa, Oxelösund och Nyköping tros värmeböljorna kunna bli från 9 till uppemot 22 dagar långa om 50 år. Detta enligt data från SMHI om hur långa värmeböljorna kan förväntas vara en medelsommar 2069 till 2098.
– Effekten blir värre ju längre värmeböljan håller i sig. Vid långa perioder utan kallare temperaturer finns det risk för vattenbrist för både människor, djur och natur. Höga temperaturer överhuvudtaget kan slå ut en del djur och växter. En mer dramatisk effekt är att risken för skogsbränder ökar, säger Erik Engström, klimatolog på SMHI.
En värmebölja definieras i beräkningarna som en period av dagar där medeltemperaturen överstiger 20 grader varje dygn. I Gnesta, Trosa, Oxelösund och Nyköping varade de längsta värmeböljorna i tre till fyra dagar mellan 1991 och 2013. I framtiden kan värmeböljorna därmed bli tre till sju gånger så långa.
Sommaren 2018 fick Sverige en försmak på vad framtidens somrar kan innebära. Ovanligt hög värme och långa värmeböljor svepte över landet med stora skogsbränder som följd. I östra Sörmland varade värmeböljorna i ungefär 20 till 30 dagar.
– Det kommer alltid att finnas variationer. Vi kommer fortfarande att ha varmare och kallare somrar. Sommaren 2018 var extrem men sådana somrar blir vanligare i och med att temperaturen stiger, säger Erik Engström.
Som nordligt land är temperaturökningen extra märkbar i Sverige.
– Uppvärmningen i Sverige går ungefär dubbelt så snabbt jämfört med den globala uppvärmningen.
Detta beror på smältande is och snö i Arktis. När is och snö inte längre kan reflektera bort solstrålarna absorberas istället värmen av marken och havet.
Siffrorna utgår från två scenarion. Enligt det första börjar utsläppen minska 2040, med omkring nio dagars värmebölja som resultat. Det andra scenariot utgår från att utsläppen fortsätter att skena och vid sekelskiftet är det tredubbla av dagens nivåer, med värmeböljor på ungefär tjugo dagar i östra Sörmland.
Men enligt Erik Engström finns även andra möjliga scenarion som kan påverka framtidens värmeböljor.
– Vetenskapen går hela tiden framåt och vi får bättre kunskap om det här. Vi kan inte värdera vilket scenario som är mest troligt utan bara vilket intervall vi troligen hamnar i baserat på utsläppen. Den största osäkerheten är hur mycket vi kommer minska våra utsläpp. Det är det mest avgörande för hur vi kommer att få det i framtiden.