00-talist med djupa rötter
Drygt 40 års hårt arbete med olika former av konst och många års slit för brödfödan. Så ser Carl Johan de Geers liv ut. Därför är han måttligt road av att så ofta förknippas med Tårtan.
Även om de Geer tillhör landets kändiskonstnärer har mycket lite av det han tycker om att jobba med gett försörjning. Det betonar han ofta och gärna. Statlig konstnärslön har han numera, som motsvarar lönen för ett sjukvårdsbiträde, 14 000 kronor.
Undra på att han blev glad över att bjudas in till filmfestivalen i Cannes för kortfilmen om nazistmormor. Efter det har han fått 200 inbjudningar till filmfestivaler och tillräckligt med pengar för att kunna fortsätta som självständig filmare.
Jag har upptäckt att film är den optimala konstarten som innehåller alla andra konstarter. I många år såg jag filmandet som min försörjning.
Så var det alltså med de tokroliga spelfilmerna! Att dokumentärfilm kunde innehålla så många möjligheter hade de Geer aldrig trott. Den befann sig i en svacka men har fått draghjälp av ett uppblossande intresse för de politiska 60- och 70-talen.
Nu öppnar SVT:s dokumentärfilmsredaktion Ikon dörren för de Geer som gjort tre korta dokumentärer och två långa. Tredje långfilmen, del två av Med kameran som tröst är just färdigställd. Upphovsmakaren vill inte prata om den utan beskriver hänfört den gamla gatufotograf-kamera han blivit lycklig ägare av.
Förr plåtades fattiga människor i påkostade ateljémiljöer, de förhöjdes socialt genom fotografering. de Geer vill plåta kända personer i lågstatusmiljöer, de ska få känna på social kränkning.
Han berättar förtjust om hur gamla mästarna Dürer och da Vinci var fotokonsten på spåret och vill göra vandringsutställning om gamla fototekniker. Med camera obscura och fotografierna som konstnärer vid förra sekelskiftet använde som förlagor till målningar, Edvard Munch, Bruno Liljefors bland andra.
För några år sedan trodde många att konst i fortsättningen bara skulle finnas på Internet. I stället intresserar sig publiken alltmer för det gamla!
På Konsthallen i Nyköping fick publiken se kortfilmer och höra hur de Geer framställde sina textiltryck. Glada figurer har inspirerats av engelskt textiltryck från 1800-talet som i sin tur hade japanska rötter. de Geer skar med kniv ut schabloner och var med sin bakgrund som grafisk designer lika noga med mellanrum som med figurer.
Sådant omsorgsfullt hantverk är nu historia. 10-gruppen, som de Geer tillhörde och som levererade fantastiska tygtryck, fick försvinna i den en gång så anrika svenska textilindustrins kollaps.
Åsa Lundqvist
0155-767 58 asa.lundqvist@sn.se
Så jobbar vi med nyheter