Om regeringen ändrat sig och börjat tycka som oppositionen och facket – då är väl saken biff? Nu lägger utbildningsminister Jan Björklund (FP) samma förslag som S gjorde i höstas, att kommunerna ska tvingas ge extra mycket pengar till skolor i socioekonomiskt utsatta områden. Det lagstadgade skolbidraget kommer mer än betygsresultat att handla om att ge biljetter till klassresor. Vilken skola som får bidrag ska avgöras utifrån föräldrarnas utbildningsnivå, svenskakunskaper och om många av eleverna i skolan är nyanlända till Sverige. En konsekvens av svåra socioekonomiska förhållanden är förvisso att elever tenderar att få relativt låga betyg; även det hoppas man naturligtvis stävja med skolbidraget.
Att rött och blått tycker samma måste inte betyda att det är ett bra förslag. Flera undersökningar visar att mycket pengar per elev inte måste leda till bra skolresultat. Ett exempel är Oxelösund, den kommun i östra Sörmland som lägger mest resurser per elev. I relation till elevernas resultat är det den minst kostnadseffektiva skolkommunen i vår del av länet (Dagens samhälle #17).
Socioekonomiska förutsättningar kan spela en stor roll i ekvationen, bekräftar skolforskaren Björn Öckert på IFAU (Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering) (Dagens samhälle #18). Därför är det förvisso bra att politiker på båda sidor vill ge eleverna biljetter till klassresor. Men pengarna får inte fördelas villkorslöst; hur det ska gå till har lagstiftarna fortfarande inte sagt någonting om.
Mer pengar till utsatta skolor bör inte heller betyda mindre pengar till andra. Den svenska skolan har inga marginaler när det gäller kunskapsresultat. Om regeringen tvingar kommuner att pytsa ut mer pengar måste även regeringen vara beredd att finansiera kalaset.