Birgitta jobbade på förskolan Delfinen.
– Jag har alltid jobbat med barn. Jag tycker att de är spännande. De är fantastiska, små vuxna på något sätt.
Men hon längtade efter ett eget barn i familjen.
– Det var inte jobbigt att jobba med barn, men det kunde vara lite jobbigt när de fick syskon. Det kändes som om alla var gravida i samhället.
Birgitta minns utredningen inför adoptionen som något positivt.
– Jag tyckte att det var roligt, jättespännande. Vi pratade om sådant som man kanske inte tänker på att prata om annars och nu har vi ju fått allt om oss själva nedskrivet, som en berättelse.
För nio år sedan hämtade Birgitta och Krister hem dottern Olivia som då var ett och ett halvt år.
– Det är det bästa vi har gjort! Det var så häftigt, så fantastiskt. Vi hade haft henne inom oss så länge.
Familjen har tagit till sig landet som Olivia föddes i. För två år sedan åkte de efter Olivias önskemål tillbaka till Beijing, Kinas huvudstad.
– Jag tycker om Kina. Människorna är så fantastiska och hjälpsamma.
Efter adoptionen av Olivia var Birgitta med och startade föreningen ”Barnen från Mittens rike” som sammanför familjer med adopterade barn från Kina. Varje år träffas de för att fira kinesiskt nyår och varje sommar har de en träff.
– Dels är det roligt för oss vuxna eftersom vi har samma erfarenhet, dels är det bra för barnen. När de växer upp har de samma bakgrund. Och det häftiga är att vi lärt känna människor som vi aldrig skulle ha lärt känna annars.
Birgitta tycker att adoptionen av Olivia fört med sig mycket positivt, förutom just Olivia.
– Ja, vi har fått så mycket runt omkring.
”Adoptionen är det bästa vi gjort”
– Det är en härlig resa man gör när man adopterar, säger Birgitta Norén Johansson.I dag fyller hon 50 år. När hon firade sin 40-årsdag gick hon och maken Krister i väntans tider. De hade fått besked om att de skulle få adoptera en flicka från Kina.
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!