Alla former av rasism ska bekämpas

Det är skamligt men inte förvånande att fördomar om judar fortfarande frodas. En undersökning som Forum för levande historia har gjort visar att fem procent har uttalat antisemitiska uppfattningar och att så många som var fjärde person inte vill ha en jude som statsminister.

Om fördomarna har ökat eller inte kan ingen säkert svara på eftersom det är första gången som en liknande undersökning görs. Men det finns å andra sidan inget som talar för att vi svenskar skulle vara mindre fördomsfulla än andra. Kampanjen social turism som drevs av statsminister Göran Persson, utgick ifrån att polacker och ester var människor som inte var som vi. Det finns fortfarande en grumlig föreställning bland många svenskar att de nya EU-medborgarna vill komma hit och leva på bidrag och ta för sig av vårt svenska välfärdssystem, trots att det nu är bevisat att så inte har blivit fallet.

Ändå är det förvånande att så många som fem procent utger sig för att ha antisemitiska attityder. Forskaren Henrik Bachner skriver på hemsidan för Forum för levande historia, att antisemitismen har månghundraåriga rötter i den europeiska civilisationen. Med hänsyn till Förintelsens omfattning är det naturligt att antisemitismen under efterkrigstiden intimt har förknippats med nazism och massmord. Men, som Bachner påpekar, återfanns den inom breda samtida europeiska opinioner. Judefientlighet, rasbiologi, protyska sympatier, samarbete med tredje riket har dock retuscherats och klippts bort ur historien för att inte påminna om det plågsamma förflutna.
Och Sverige är inget undantag. Förintelsen har förträngts i forskningen och nämns nästan inet alls i skolböckerna bland andra världskrigets många fälttåg. Sällan diskuterar vi Förintelsen som ett historiskt trauma som ställer frågor om moral och människosyn på sin spets, skriver Bachner. Behovet av att framstå som en präktig nation med ett fläckfritt förflutet tycks onekligen ha haft en kraftigt hämmande effekt.
Vid Forum för levande historia hoppas man att undersökningen ska leda till ett intensifierat arbete mot antisemitismen. Det är sant att det finns mycket i den svenska historien, särskilt från det andra världskriget som vi fortfarande inte har gjort upp. Men man kan ställa sig frågan om det finns fog för att påstå att antisemitismen utgör ett så allvarligt samhällsproblem att det skulle krävas särskilda insatser för just denna form av rasism.