Alla tiders historia
Som en hemlig, underjordisk skattkammare ligger Sörmlands museums arkiv. Här samlas historia från trakten som ska sparas för framtiden.Det är fruktansvärt hemligt, nycklar som ska tas upp och dörrar som ska öppnas med ett knirr.
Ta på er vita rockar, det måste man ha, ropar Gudrun inifrån lokalerna. Sagt och gjort. Men ser det inte mer ut som ett militärt kontor i stället för en samling historiskt intressanta föremål? Men så dyker hon upp. Margareta Leijonhufvud, drottning av Sverige och kung Gustav Vasas hustru, målad på 1560-talet troligen av Jacob Brinck.
Ja, här har ni Maggan. Vi har köpt in henne nyligen till museet med pengar som kommer från Martin Nilssons fond. Han var tidigare landsantikvarie och upprättade fonden som bara får användas till inköp av konst och konsthantverk. Vi skulle aldrig ha råd med den här annars, säger Gudrun glatt och visar sedan upp en packe spelkort från 1700-talet.
Alla föremål som kommer in till Sörmlands museums samling registreras, fotas och uppgifterna lagras sedan i en dator.
Det är jätteviktigt att vi kan läsa varifrån saker kommer. Här samlar vi på människor, historia inte på saker. Om man har en bakgrund gör det bilden lättare att förstå, säger Gudrun. Samlingarna finns för att vi ska ha kvar vår historia, för att kunna berätta om andra tider och människor i andra dagar.
Jaha, en tavla och spelkort på ett bord, var det allt? Gudrun stormar före med nyckelknippan och öppnar en dörr. Det är ganska kallt, luften håller rätt kyla och fuktighet för att sakerna ska trivas i åratal. Det finns mätare överallt, om det blir några rubbningar i värdena börjar de ge utslag. Gudrun öppnar en metalldörr och knäpper på en lampa. Tjoff! Hundratals kvadratmeter av hyllor uppenbarar sig i lysrörsskenet. Här finns allt man kan tänka sig, från pampiga himmelssängar från 1800-talet till plastbyttor. Från karolinerstövlar till Doc. Martens. Jösses.
Det är ungefär fyra tusen kvadratmeter stort här, säger Gudrun medan hon guidar genom hundratals föremål. Här krockar nutid med medeltid, bronsyxor ligger bredvid Hötorgskonst.
Vi hade några elever här som skulle göra ett arbete i skolan. När jag visade Eskilstunahemmet var de artigt intresserade. Men när vi kom till de äldre avdelningarna, då ville de visa upp det för kompisarna i klassen.
Eskilstunahemmet är ett av de senare förvärven i Sörmlands museums arkiv. Det är ett helt 60-talshem med allt vad det innebär av husgeråd och prylar. Till exempel gamla handdukar med blomtryck kommer snart att vara svåra att få tag i, menar Gudrun.
Fotografen får något nostalgiskt i blicken när han ser en gammal köksvåg.
Ja, jag tycker ju att det här är något av de mest intressanta för att här har vi hela historien med, det är en komplett samling med bakgrundsinformation, säger Gudrun. Det är precis vad vi behöver här i arkivet. Lämnar man en väckarklocka från 80-talet här så betyder det ingenting. Men om man berättar att den var med på Estonia så får den plötsligt liv.
Just nu är Sörmlands museum extra intresserade av föremål från efterkrigstiden och fram till idag. Bland annat har man samlat in kläder som Manne och Anna hade på sig i Gnesta -95 och även vad nyfödda Daniel hade på sig.
De sakerna kan berätta hur det var att vara ung då, en berättelse om en liten del av världen.
En del tycker att det är fel att Sörmlands museum samlar sina saker där ingen kan se dem. Men visst kan man få se dem, det är bara att beställa tid för visning. Men skälet till att sakerna ligger så här varsamt förpackade är just att de ska bevaras för framtiden. Ibland tas de förstås ut till utställningar, för att sedan komma tillbaka igen.
Helst skulle Sörmlands museum vilja bevara sakerna till världens ände, vilket naturligtvis är en omöjlighet. Många av sakerna, till exempel sidenkläderna, förstör sig själva med tiden eftersom de innehåller metaller. Men till dess kan besökare njuta av historiens vingslag.
Här kan man få alla möjliga kickar av att gå runt. Man kan tycka att det är fult, snyggt, vackert, knäppt... Det är viktigt att vi tar tillvara vår historia. Den tillhör alla.
Så jobbar vi med nyheter