Andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen, som ger behörighet att sätta betyg i ett eller flera ämnen, har minskat inom nästan alla skolformer jämfört med förra läsåret. Det visar nya siffror från Skolverket.
– Det tydligaste här är utvecklingstendensen vi ser på grundskolan: trots fler till antalet räknat behöriga lärare har elevkullarna blivit större, vilket gjort att man fått anställa lärare utan pedagogisk högskoleexamen och då har andelen behöriga lärare procentuellt minskat, säger Niclas Westin, enhetschef på Skolverket.
Niclas Westin syftar på en utvecklingstendens på grundskolan som gäller generellt i hela landet, men även i Gnesta och Trosa kan man se att antalet behöriga lärare har minskat från förra läsåret: från 71,3 ner till 63,8 procent respektive 77,9 ner till 76,5 procent.
– Ökade elevkullar har fått mötas med att anställa obehöriga personer när det inte funnits behöriga lärare att tillgå.
Det allvarliga enligt Skolverket är att det nu inte bara är svårt för skolor runt om i landet att hitta lärare med rätt behörighet, utan även sådana som har en pedagogisk högskoleutbildning. Utan det sistnämnda får man inte sätta slutbetyg.
– Har man ingen högskoleexamen kan man inte bli behörig lärare och kan då inte få en legitimation. De som är behöriga i den här rapporten definieras som att man har lärarlegitimation med minst en ämnesbehörighet i ditt ämne och i den årskurs som du undervisar i.
För att vända den negativa trenden tror enhetschefen på bra stöd till obehöriga lärare, så att dessa kan få upp ett intresse för yrket, studera vidare och sedan komma tillbaka till skolan som behöriga lärare.
– För elevernas skull, avslutar Niclas Westin.