”Allt löser sig med humor”

Berit Karlssons liv har fört henne från Husby, via bland annat Oxelösund och Stigtomta tills hon för över trettio år sedan landade i Näs gamla skola i Oxhagen. De senaste 21 åren har hon arbetat som kyrkvaktmästare i Bärbo kyrka, ett arbete hon går i pension från den 1 januari. I morgon, på juldagen, fyller hon 65 år och ser framemot ett aktivt liv som pensionär.
– Jag klarar inte av att sitta stilla, säger hon och ler stort. Jag har en massa projekt jag ska ta tag i när jag blir pensionär.

Arbetet som kyrkvaktmästare kräver en viss fysik och innebär utomhusarbete större delen av dagarna. Berit är ensam i rollen och har gjort det mesta, alltifrån att gräva gravar till att rensa kyrkans hängrännor, många meter ovanför marken.
– Jag är högt och lågt och överallt men jag har aldrig gjort illa mig ordentligt. Visst har det hänt saker ibland, men det får man skratta bort, allt löser sig med humor.
Hemma på gården i Oxhagen finns trädgården som är ett av Berits största intressen. Därifrån tar hon de blomster som kyrkan dekoreras med till bröllop och dop och där slappnar hon av, genom att arbeta med kroppen.
– Jag älskar växter och jag älskar blommor, säger Berit. Nu har jag köpt ett stor växthus också som jag driver upp plantorna i. Jag odlar allt möjligt, både blommor och ätliga växter. Mot en vägg växer persikor som jag haft i flera år. Jag har alltid älskat skogen och växtligheten, jag tror det beror på att när jag var liten drog jag mig undan till skogen då det blev för jobbigt hemma.
Berit är uppvuxen med flera syskon som alla blev utsatta för misshandel av pappan. Hon berättar lugnt och sakligt om en barndom där det aldrig var tillåtet att visa känslor eller att visa sig svag och hur fadern ständigt lovade saker han inte höll.
– Vi fick aldrig gråta och grät vi ändå så fick vi stryk. Därför har jag bestämt mig för att inte bli som pappa, jag har aldrig lovat mina barn något jag inte hållit och så klart aldrig slagit dem. Men när jag haft barngrupper här i kyrkan har jag lärt mig att se vilka barn som mår dåligt och som duckar när man klappar dem eller drar sig undan.
Födelsedagen firar Berit som vanligt med en julotta i Bärbo kyrka. Strax före sex är hon på plats för att förbereda kyrkan för att därefter bjuda på kyrkkaffe.
– Det känns toppen att fylla 65 år, jag har verkligen ingen åldersnoja utan tycker det är vackert med rynkor. Det visar ju att man verkligen har levt.