Allt större problem med rasism i skolan
Vit makt-appeller, hakkors, solkors på väggar, skåp och bänkar i Oppebyskolan vimlar det av nazi-symboler. Men knappt någon verkar bry sig, säger Emelie och Natassia som reagerat starkt på de allt starkare främlingstendenserna på skolan.
Hon pekar på ungdomar som passerar genom den stora hallen på Oppebyskolan.
Hårt snaggade huvuden avlöser varandra. Ett stort antal ungdomar bär tröjor med namn på gamla svenska kungar, nationalsången och andra svenskhets symboler.
Så här ser det ut hela tiden, säger hon argt.
Kompisen Natassia Engström håller med.
Folk skriker Sieg Heil och slänger rasistiska ord efter folk.
Natassia och Emelie gick båda på andra högstadieskolor innan de kom till Oppebyskolan. Natassia på en skola i Gävle och Emelie i en stockholmsförort.
Det var nästan en chock att komma hit och se all rasism som finns här. Där jag gick förut fanns en massa invandrarelever. Men några problem med rasism hade vi inte, berättar Emelie.
Min förra skola var också uppblandad. Olika grupper lärde känna varandra. Här finns mycket mer okunskap och brist på förståelse. Människor flyr ju inte från sitt hemland för att det är kul, säger Natassia.
Både i Emelies och i Natassias tidigare skolor var det förbjudet att ha kläder eller attribut som förknippas med rasism eller nazism.
Skulle någon komma med en sån där svensktröja som var och varannan har här fick de vända i dörren och gå hem och byta, berättar Emelie.
Så borde det vara här också.
Några planer på att införa förbud mot den sortens kläder har dock inte Lennart Ström, rektor på Oppebyskolan.
Nej, jag tror inte på förbud. Det är inte rätt väg att gå.
Men är det inte viktigt att vuxenvärlden sätter gränser för vad som är acceptabelt?
Jo, det är det visserligen, men förbud tror jag inte på. Jag tror att många unga ser det här som någon sorts mode. Dessutom vet man inte hur ett sådant förbud skulle tas emot.
Var går gränsen för vad man får ha på sig på Oppebyskolan?
Skulle någon ha något på sig som innebär hets mot folkgrupp blir det förstås polisanmälan.
Lennart Ström bekräftar att tendenserna med främlingsfientliga uttryck blivit starkare på skolan under hösten.
Vi diskuterar det i elevrådet, i kollegiet och med föräldrar på de träffar vi har med tonårsföräldrar, berättar Lennart Ström.
I mitten av februari ska vi prata om grupptryck och om vikten av att vara sann mot det man själv står för. I mars ska vi ha en träff med politiker och då kommer de här frågorna också upp.
Emelie och Natassia är dock inte helt nöjda med den respons de får från vuxenvärlden på skolan när de påtalar problemen.
När vi berättade att en av skolans datorer hade en massa hakkors som skärmbild måste vi tjata i flera dagar innan den togs bort.
Själva går tjejerna runt på skolan och försöker sudda bort de nazi- och rasismsymboler som ständigt ritas dit.
Vad får ni för reaktioner från dem ni kritiserar?
De skriker djävla negerälskare och att vi inte ska lägga oss i.
Vad tänker ni då?
Att vi struntar i vad de tycker.
Så jobbar vi med nyheter