– Vi går mot en skrämmande utveckling om vi inte lyckas så fröet till kritiskt tänkande och sunt förnuft.
Det säger Tina Blad Sigfridsson, svensklärare vid Nyköpings högstadiums Alpha-enhet. Vi träffar henne och några kolleger på andra skolor i länet för att ta pulsen på det tilltagande samhällsproblemet med faktaresistens, manipulerad information och "alternativa fakta". Det har för många lärare gjort arbetet med källkritik allt mer angeläget i undervisningen.
‒Det blir viktigare och viktigare att prata om, tycker Sigfridsson.
Skolans uppgift att lära eleverna ett kritiskt förhållningssätt är inte ny. Det är inte heller faktaresistensen. Det har alltid funnits människor som vägrat låta kalla fakta påverka eller rubba deras uppfattning.
Skillnaden i dag är hur faktaresistenta åsikter medvetet sprids för att undergräva demokratiska värden. Genomslagskraften för hatkampanjer och extremistisk desinformation är enorm på nätet och i sociala medier – där barn och unga tillbringar en stor del av sin tid.
– Det måste vi i skolan förhålla oss till genom att bearbeta snarare än motarbeta. Det handlar om att hela tiden lära eleverna att tänka källkritiskt, säger Elin Holmerin, högstadielärare i svenska och engelska vid Kunskapsskolan i Katrineholm.
Få av lärarna vi pratat med ser uppenbart faktaresistenta tendenser hos sina elever.
– De är ganska insatta i att inte allt är sant som presenteras som nyheter i sociala medier. De är också eniga om att det inte är korrekt att skapa sanningar utifrån åsikter, men att det är svårt att veta vad som är vad, tycker Tina Blad Sigfridsson.
Ett större problem, menar Holmerin, är vuxenvärldens blåögda hantering av manipulativa inlägg i sociala medier.
– När man delar vad som helst utan reflektion skapar man ett samhällsproblem. Det eldar upp folk och sprider osanningar som kan leda till att människor grupperar sig mot varandra. Det brukar sällan leda till nåt gott.
Ellinor Queckfeldt, SO-lärare vid Paulinska skolan i Strängnäs, har haft elever med starkt rasistiska åsikter. Hon har fått argumentera emot sådana uppfattningar som att Förintelsen aldrig har hänt.
– Allt hat som sprids, och frågor som rör människors lika värde, är det vi behöver jobba med hårdast. Efter terrorattacken i Stockholm pratade vi mycket om hur olika uppgifter användes i sociala medier. Men det är svårt att värja sig mot allt som skulle behöva granskas källkritiskt. Det är ett enormt flöde.
Och det går hisnande fort när nyheter, rykten och rena lögner sprids och delas huller om buller. Den digitala utvecklingen ställer helt nya krav på lärarna. Men fortfarande handlar faktagranskningen till stor del om att utifrån flera källor besvara huvudfrågorna när, hur, vem, var och varför. Text-, bild- och medieanalyser är viktiga verktyg och diskussionsunderlag.
Eleverna behöver också lära sig förstå hur korrekt fakta kan omvandlas – medvetet eller omedvetet – till felaktiga slutsatser som lägger grunden till faktaresistens.
– Det är väldigt viktigt att undersöka vem som är inläggets avsändare, och förstå att man genom att dela riskerar att bli en del av de negativa krafterna, säger Holmerin.
Det handlar också om att förstå hur olika nättjänster kan få oss att hamna i filterbubblor beroende på vad vi sökt efter på nätet, vad vi läst, delat och lajkat. Det riskerar att skärma av oss från andra delar av verkligheten, påpekar bibliotekarien Björn Hellberg som undervisar i källkritik på Järvenskolan Tallås i Katrineholm.
– Det återstår att se hur e-tjänsterna utvecklas, men det finns en risk att vi får se mer av detta. Då är det viktigt att vi går utanför vår komfortzon och vågar upptäcka andra åsikter och verklighetsbeskrivningar.
Det demokratiska problem som faktaresistens och förvanskad vetenskap innebär har lett till flera krav på förbättrad elevutbildning och höjd lärarkompetens. Egentligen borde källkritik vara ett schemalagt ämne, tycker Queckfeldt.
Skolan behöver dessutom i högre utsträckning arbeta med källkritik redan från lågstadiet. Tina Blad Sigfridsson ser en direkt koppling mellan små barns internetvanor och de filterbubblor och ekokammare där faktaresistensen frodas.
– Redan i låg ålder är många inne i sin bubbla och diskuterar inte med andra vad de ser och läser i paddan. Det gör mig också orolig för hur den sociala kompetensen ska utvecklas.
Skolan kan inte ensam vara en motvikt till en växande faktaresistens, understryker Hellberg. Media spelar en stor roll.
– Det är viktigt att de pressetiska reglerna följs och att informationen är korrekt. Det måste vara tydligt vem som ansvarar för publiceringen.
Elevernas engagemang i dessa frågor ger Elin Holmerin gott hopp om att skolan kan lyckas i sitt uppdrag.
– Men vi måste akta oss för att vara fördömande. Om skolan inte samtidigt kan vara en fristad där olika åsikter kan vädras, är risken att eleverna i stället söker sig till de slutna rummen.