Anklew är riktig lirare
Björn Anklew har vanan inne att vara en lirare. Han plockar ganska ofta fram gitarren. Och på planen har han för andra året i rad spelat till sig vinsten i SN-sportens svaljakt. Jag spelar hellre än bra, skyndar sig Nyköpings BIS-liraren att säga om sitt gitarrspel.
Vi tar den tuffaste frågan först tycker du själv att du är värd utmärkelsen?
Självklart, ha ha, ha...men jag tycker faktiskt att det har gått ganska bra för mig de senaste två säsongerna.
Vem i laget har vi SN-journalister lagt märke till för lite ?
Svårt att säga, det skulle vara Söder (Magnus Söderström) i så fall. Söders slit märks inte så tydligt, men han var mycket bra på sin ytterbacksplats under hösten.
Hur känns det så här efteråt när ni på hösten har slagit lag som nästa år finns i tvåan till och med krossat serieettan Tyresö med 50?
Det känns självklart lite tungt. Men samtidigt hade det kunnat sluta riktig illa om vi inte hade fått den här nästan osannolika höstformen. Roligaste segern var nästan den sista, när vi klarade 21 mot Älvsjö och därmed spelade bort dom från seriesegern.
Steget från att vara ett mediokert lag till ett av Sveriges bästa division 3-gäng var e n o r m t stort. Indikationer kom redan i höstgenrepet mot IFK Eskilstuna. Sedan fortsatte kräftgången ändå i två seriematcher innan en smått makalös segermaskin satte i gång.
Ja, efter cupsegern mot Nykvarn borta gick plötsligt allt som hade strulat som på räls. Det måste väl ha varit roligare att titta på oss under hösten?
Jo, en aning. Kan du sätta fingret på vad skillnaden i laget var förutom att du själv blev forward och Haisem Ismail med underbara inlägg med vänstern blev ordinarie?
Backlinjen blev hopspelad och därmed betydligt stabilare. Flera av de unga kom in i det. Och när Richard Svensson kom in i laget betydde det mycket. Kecke blev tillsammans med Slasken (Andreas Sandberg) ett mycket stabilt innermittfältspar.
Anfallsskollegan Dago Funes, som tvekade lite i täta situationer tidigt i våras, vräkte sig under hösten hänsynslöst fram.
Det stämmer. Och det är inte heller så lätt att bara gå in och spela seniorfotboll.
Nu gäller det för Bissarna i första hand att få behålla nyckelspelarna från årets trupp.
Det kanske blir svårast att få några av de äldre att satsa vidare. Vänsterfötter som Haisems finns det ju inte så många av, där borde många klubbar fått upp ett intresse, men både han och Dago har ju å andra sidan ett år kvar att plugga i Nyköping, funderar han.
För Anklews egen del har övergångslockelser bara förekommit i innebandy (!) där en kvick bollbegåvning nästan passar ännu bättre än i fotboll.
Nyköpings IBK har ringt och hört sig för, men det blir för mycket med deras division 2-satsning. Det kommer att bli sporadiskt spel i Oxelösund under vintern för min del, förklarar Björn Anklew.
Efter förra säsongen var det mycket surr kring Anklews namn också när det gäller fotbollsrykten men i år har det varit tystare.
Jag har inte hört något alls. Just nu känns det överhuvudtaget som att fotboll går tvärbort. Men bara om en månad är man säkert sugen igen. Och då lutar det ju i dagsläget åt att jag fortsätter i Bissarna.
Självklart siktar han då på att bli SN-svaljaktssvinnare:
Visst, man vill inte släppa det här nu, skrattar Anklew.
Så jobbar vi med nyheter