En tidig svensk höstkväll i september, när solen går ned över grannhusen och färgar himlen rosa, finns det något vackrare? Eller en skärgårdsklippa som sluttar ned i Östersjön? Eller böljande ekbackar?
Jag älskar det här landet. Men inte bara för dess vackra natur, utan också för allt det andra som mitt Sverige står för.
Här, i mitt Sverige, finns människor som öppnar sitt hem för andra, och lägger timme och åter timme på att skapa trygghet för dem som ingen har. Här finns människor som tar fajten mot mörka krafter – utan att backa för hot och hat. Här finns de som inte vill acceptera att främmande makter smutskastar Sverige för att det passar deras agenda. Och här finns en gästfrihet och vänlighet som har gett mig många oväntade och spännande möten, och en liten glimt av livshistorier som jag aldrig ens hade kunnat föreställa mig.
Här finns yttrandefrihet, åsiktsfrihet och fri press – ja, vi har ju rentav världens äldsta tryckfrihetsförordning.
Det är mitt Sverige.
På torsdagen, tre dagar före valet, kom högerextrema Alternativ för Sverige till Nyköping.
Deras bild av Sverige är en helt annan än min. De ser problem där jag ser möjligheter och inkräktare där jag ser medmänniskor. Det blir väl så när man ser på Sverige och världen genom en hinna av hat.
Jag ser på Sverige med kärlek.
På söndagen går vi till val. Hur ser ditt Sverige ut?