Arkitekt som njuter av svamp

Egentligen var det inte så illa att växa upp i Moskva 1960- och 1970-talen. Pressen att prestera var stor på oss barn, men skolorna var nästan gratis, säger Marina Pavlova.

Övrigt2007-01-17 17:43
I dag bor hon i Nyköping och arbetar som planarkitekt i kommunhuset vid torget.
Hennes mamma Maria var civilingenjör. Pappa Pjotr var en berömd arkitekt. På 1960-talet ritade han bland annat ett jättelikt marmormonument som restes vid Assuandammen i Egypten.
Jag gick i Skola 11 i Moskva. Där läste vi engelska från första klass, det var inte så vanligt på den tiden. På fritiden åkte jag skidor och spelade badminton.
Marinas dröm var att bli konsertpianist, men pappa avrådde. Konkurrensen bland musiker var hårt, bara genier lyckades.
Hon valde att gå i faderns fotspår. Första anställningen som arkitekt var på Institutet för stadsplanering i Moskva.
Arbetsfältet var hela det dåtida Sovjetunionen. Martina ritade ett affärscentrum och bostadsområden i staden Kaluga, cirka 25 mil sydost om huvudstaden.
Något utrymme för kreativiteten lämnades inte. I Sovjet var det mesta standardiserat. Marina drogs till forskningen. Hon medverkade i en historiebok om arkitektoniska renoveringar efter andra världskriget.

Så kom Michail Gorbatjov med perestrojka (nydaning) och glasnost (öppenhet). Sovjetunionen kollapsade. Några pengar att trycka boken för fanns inte längre.
Marina startade ett privat företag, Arkitektcentrum, tillsammans med sin far. De fick flera beställningar, men tiderna var svåra. När pappa gick i pension beslutade han och Marina att avveckla firman.
Å andra sidan betydde den nya tiden att gränserna öppnades. Marina kunde tack vare EU-projekt arbeta och studera i Irland och England. Via engelska kompisar träffade hon sin svenske man Denny.

Efter att ha läst svenska för invandrare och praktiserat på samhällsbyggnadskontoret i Kalmar fick Marina i september förra året fast arbete som planarkitekt i Nyköping.
Jag blev jätteglad för jobbet. Just nu arbetar jag med omdaningen av industriområdet Östra Kungsladugården.
På en personalfest slog Marinas pianospel hennes arbetskamrater med häpnad.
Tills vidare nöjer jag mig med att spela gitarr. Denny bor fortfarande kvar i Kalmar och innan vi har en gemensam bostad vore det dumt att investera i ett piano.
Marina älskar fester. Då bjuder hon sina vänner på rysk mat, gärna svamprätter. Det är en av de saker hon tycker är konstigt med sitt nya hemland svenskar verkar rädda för svamp.
I Ryssland äter vi alla möjliga sorter. Här plockar ni på sin höjd kantareller.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!