Asköreservatet tillbaka till framtiden
Om några veckor börjar skogsmaskinerna brumma i naturreservatet på Askö. Men någon vanlig avverkning handlar det inte om. Snarare ska marken återskapas som den en gång var.
Hon är biolog och reservatsförvaltare på länsstyrelsen. Tillsammans med Staffan Karlsson är hon den som ansvarar för att återställa naturen på Askö.
Nicki Bagger är Stockholmsfotografen som tröttnade på storstadslivet. För snart 40 år sedan flyttade han till Fifång.
Sedan 1968 brukar han Mellangården på Askö.
I dag har han fyra kor och ett 60-tal får.
Fram till och med 1930-talet betade Sveriges boskap nästan enbart i skogen. Åkrar och ängar var för värdefulla och reserverades för spannmål och vinterfoder.
Dessutom nyttjades skogen mer till bränsle och byggmaterial än i dag. På så sätt hölls hagarna öppna.
Sedan dess har skogen tätnat och blivit mörkare. Forna tiders gläntor har vuxit igen. Utom möjligen just på Askö där Bagger drivit sin gård nästan som förr i tiden.
Dock inte helt. Trots betet har skogen brett ut sig på hagarnas och gläntornas bekostnad. Men nu ska det bli ändring.
Vi har studerat kartor från 1700-talet och framåt. Från och med 1930-talet finns flygfoton. Materialet är till stor hjälp när kulturlandskapet återskapas. I princip tar vi bara bort den växtlighet som tillkommit sedan 1950-talet.
Där skogen förmörkar de gamla skogsbetena fälls den helt. På andra ställen räcker det med gallring. De öppna hagarna förblir orörda.
Enar och vildväxande idegranarna får stå kvar. Likaså döda gamla torrfuror som i dag är boplatser för otaliga insekter och fåglar.
En förutsättning för att länsstyrelsens projekt ska lyckas är att röjningen kombineras med fortsatt skogsbete. Och Nicki Bagger är på väg att avveckla. Någon måste fortsätta när han slutar.
Men det problemet är på väg att lösas. Det är viktigare än många inser, menar Anna Lindhagen.
Många arter har varit på väg att försvinna de senaste 50 åren. När landskapet öppnas får de chansen att komma tillbaka.
Jonas Björnstam
Så jobbar vi med nyheter