Turism är grejen för gamla städer som inte vill duka under. Oavsett om orten har något att skryta med eller inte, gäller det att vara kreativ och hoppa på vagnen i servicesektorns eskalerande tåg. I våra trakter tänker politikerna över länsgränserna. I dag presenterar den borgerliga alliansen sina planer för Nyköpings, Oxelösunds och Norrköpings gemensamma kustlinje. Vi ska dra nytta av varandras fördelar för att turisterna ska komma hit, hälsar politikerna som finns på plats i fiskehamnen i Oxelösund i eftermiddag.
Vad skulle då städerna kunna åstadkomma tillsammans? Det finns fantastiska möjligheter. Och då pratar vi inte om sådant som många andra städer satsar på: köpcentra och konsumtion oavsett art – lika omodernt som trivialt.
För i våra tre kuststäder finns en råbarkad kulturhistoria. De gamla och ännu verksamma industrierna har format människorna, livsvillkoren och samhällsutvecklingen. Det är kulturhistoria som ska bevaras, återanvändas och visas upp.
Norrköping har redan framgångsrikt förvandlat stadens gamla textilfabriker till kulturverkstäder och mötesplatser. De senaste decennierna har vi sett samma utveckling i postindustriella städer i hela världen. Vem hade för 50 år sedan kunnat ana att ett Guggenheimmuseum skulle öppna i den sömniga hamnstaden Bilbao i Spanien? Att kolsvarta tyska Ruhrområdet skulle bli Europas kulturhuvudstad år 2010 var lika otänkbart för bara tio år sedan.
Därtill har Oxelösund, Nyköping och Norrköping något som Ruhrområdet saknar helt. En fantastisk skärgård kan man inte åstadkomma med vilje. Råvarorna finns på plats längs vår kust för att skapa upplevelser som betalar sig.