Återföreningar är som klassträffar

Europe har nyss gjort det, Duran Duran också. Judas Priest med och Gyllene Tider gör det då och då. Återförenas alltså. Men är alla nystarter så kul egentligen?

Övrigt2004-10-08 08:16
När ett band som kan ha varit hur stora som helst plötsligt återförenas kan man ställa sig frågan varför? Vanligtvis upphörde gruppen att existera av någon anledning. Medlemmarna blev osams. Sista plattan sålde inte så vidare värst och plötsligt fyller bandet inte de stora arenorna längre utan får nöja sig med mindre ställen att spela på. Men så går det ett par år och det blir dags för återförening.
Det man främst tänker på är att banden gör det av ekonomiska och nostalgiska skäl, säger journalisten Johanna Hillgren, som bland annat recenserar skivor i SN.
De svenska popkungarna, Gyllene Tider, har som vana att återförenas med jämna mellanrum. Rätt framgångsrikt dessutom. Den gångna sommarens jubileumsturné sågs av nästan 500 000 personer, enligt arrangören EMA Telstar, och ett antal kronor tickade in på medlemmarnas konton.
Folk vill ju uppenbarligen ha det Gyllene Tider erbjuder och då kan de väl få det, säger Johanna Hillgren.

Nästa vecka kommer Duran Duran med sin återföreningsplatta Astronaut. Under 1980-talet var bandet bland det största som fanns och planscher med killarnas stylade ansikten prydde ett antal tonårsväggar i världen. Duran Duran har sålt över 70 miljoner plattor och klämt ur sig klassiker som Girls on film, Rio och Notorious. Många har minnen och upplevelser starkt knutna till bandets låtar och det är inte alltid så trevligt att stöta på medlemmarna igen ett antal år efter att det begav sig. Människor får i grund och botten göra vad de vill med sina liv och är det återförenas de vill göra så är det helt okej. Men det finns band som borde stanna kvar som lyckliga, nostalgiska minnen, enligt Johanna Hillgren.
Personligen skulle jag aldrig vilja se mina ungdomsförälskelser och gamla hjältar i dagens ljus. Jag vill inte att magin ska slås i spillror, eller se dem framföra daterad musik som, om man ska vara ärlig, bara fungerade just där och då, säger hon.

Johanna Hillgren tycker att återföreningar påminner om klassåterträffar. Det fanns en tid då man hade det som allra roligast med sina klasskompisar men tiden går, människor utvecklas, får nya vänner och hittar nya band att lyssna till.
ABBA och alla andra, skit i alla påtryckningar. Vi vill egentligen inte alls se er ihop igen. Lika lite som jag ville veta att Kenta i klassen blev knarkare, eller att snygge och charmige Markus blev en loser, säger hon.
Hur det går för Duran Duran återstår att se.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om