Jag är rätt dåligt tränad, jag är dokumenterat dålig på att städa och att lägga saker i lådor. Och jag är monumentalt usel på att lägga saker på rätt plats. Lägg därtill att jag har nytt jobb och bott i kappsäck i en månad (Tack S & P!) i väntan på att få de åtråvärda nycklarna till mitt nya boende.
Har ni flyttat på sistone? Det är verkligen inget jag kan rekommendera – särskilt inte från en stad till en annan. Dessutom får jag på gott och ont försöka fatta alla beslut på egen hand. Ibland går det bra, ibland sämre.
Packa flyttlådor, ordna adressändring, prata med mäklare, deala med banken, snacka med säljare, köpa fler flyttlådor, fixa elavtal, kasta grejer (så mycket prylar!), internet, elektriker, Blocket, ragga flytthjälp, hyra bil, fixa städning, åka emellan, är alla flyttlådor fulla igen? gå med i bostadsrättsförening, boka tider, köparen ska komma och titta igen, packa mera, städa förråd och f-n och hans moster.
Och så ska man dessutom leva ett liv däremellan. Jag har bokstavligen lagt mycket pussel under mars.
Men tack vare snälla vänner som jag inte riktigt kan förstå hur jag förtjänat (fast jag hade nog någon flytt innestående) har det slutligen (?) löst sig. Jag har nycklar till bara en lägenhet, och slipper alldeles strax bry mig om något annat. En egen säng, en dörr att stänga. Flyttlådorna börjar tömmas och jag kan äntligen sätta mig ner mellan varven, slappna av en liten stund – och bo i Nyköping igen.