Bagge som Bellman på Åkerö
Harry Martinson och Carl Michael Bellman. Som poeter har de i stort sett bara en sak gemensamt. Vissångaren och kompositören Martin Bagge har gjort dem till sina konstnärliga följeslagare.
Bellman var en solitär och inte alls särskild svensk. Hans saker emanerar ur en europeisk dryckestradition, Bellman hör samman med poeter som Francois Villon. Visst, i några av hans pastoraler som Fjäril vingad finns det nordiska ljuset. Men för det mesta håller han till på krogen och där är det drag, konstaterar Marin Bagge.
Martinson och Bellman, de har framför allt Martin Bagge gemensamt. Men ett fåtal andra gemensamma nämnare finns också. Martinson skrev en dikt, på samma versmått som Fjäril vingad, men med ett varningsbudskap om annalkande miljöhot.
Det är en sorgesång över den ekologiska utvecklingen, säger Martin.
Både Bellman och Martinson vistades under längre perioder i Sörmland, inte minst i Gnestatrakten.
Som Bellmanuttolkare är Martin Bagge välkänd, men som tonsättare av Martinsons naturlyrik är han mindre känd. Det är spröda sånger med titlar som Sjömän talar till Kapduvor, Sommarpsalm och Asparna. Harry Martinsons naturlyrik har precis som Bellman, följt Martin Bagge under många år.
Det låter kanske som en romantisk myt, och det är inte ofta som det är så för mig, men sångerna har kommit efter hand. Jag har inte läst honom med förutsättningen att jag skriva musik till, utan sångerna har bara kommit, konstaterar Martin.
Det är första gången som Martin Bagge gästar kulturfestivalen på Åkerö. Han blev ditlockad av nyckelharpisten Johan Hedin, som också bor på Åkerö. Martin och Johan har arbetat och musicerat tillsammans i flera olika sammanhang, bland annat har Hedin spelat nyckelharpa till Bellmans visor.
Så jobbar vi med nyheter