Bakom skynket

Socialdemokraterna, vänstern och miljöpartiet slår till reträtt i fråga om finanseringen av en förändrad förmögenhetsskatt. Problemen är välkända. Förmögenhetsskatten är, tillsammans med arvs- och gåvoskatterna, skadliga skatter samhällsekonomiskt olönsamma. Samordningsminister Pär Nuder kallar den en frivillig skatt för de rika. Den drabbar mest vanliga löntagare som råkar äga fastigheter i vissa områden.
Ideologiska skynken har tyvärr satt stopp för ett borttagande. I stället kommer skatten att reformeras, men fortfarande med undantaget att de riktigt superrika slipper betala. Först skulle pensionsspararna få ta notan för de skatteintäkter som försvinner alternativet statlig sparsamhet kom tydligen aldrig på tal. Människors oro över att kunna spara tillräckligt inför pensionen blev inte precis mindre. Det var ett dumt förslag, som inte ens vänsterpartierna till slut kunde försvara.
Den som får betala ser i stället ut att bli den som har en relativt god inkomst, från 22 500 i månaden. Många har flera års högre studier bakom sig, de bär redan på digra studielån, de har kanske en relativt nyinköpt villa eller bostadsrätt och ofta en negativ förmögenhet. De får ännu mindre över. Dessutom tillförs trappstegseffekter och höjda marginalskatter som inte precis skapar incitament för att jobba mer.
Det är i detta ljus märkligt att regeringen och dess bisittare inte ens kan ta sig tid och lyssna på Svenskt Näringsliv. Dess förslag är att finansiera en borttagen förmögenhets-, arvs- och gåvoskatt, med höjda bolagsskatter. Det går självklart att diskutera hur detta drabbar småföretagare med små marginaler. Men när nu Svenskt Näringsliv kommer med förslaget, varför inte försöka. Socialisterna må envisas med att sänkta individskatter bara kan betalas av andra individer. Men det finns tack och lov alternativ.