Samtidigt som antalet kontanter i omlopp blir mindre har färre och färre banker öppet för sina kunder – och i mindre utsträckning – runt om i landet.
Enligt siffror från Riksbanken har andelen som betalat med kontanter vid sitt senaste köp minskat från cirka 40 procent till 13 procent, på åtta år.
Samtidigt har användningen av Swish ökat oerhört snabbt.
– Swish är i dag cirka tre gånger större än kontantuttagen. Om en privatperson till exempel ska köpa en cykel går man inte och tar ut pengar längre; man swishar ett belopp i stället. Det är tidsandan, det ska gå snabbt och enkelt, säger Leif Trogen på Svenska bankföreningen som företräder bankerna i Sverige.
Den absolut vanligaste betalningsformen är med kort, enligt Riksbanken.
På bara fem år, mellan 2013 och 2017, som är de senaste helårssiffrorna som finns publicerade, har det totala värdet i betalningar gjorda via betalningsterminaler ökat rejält – från 666 till 881 miljarder kronor.
Under samma period har antalet fysiska kortterminaler ökat från drygt 195 000 till 219 000 stycken.
Noterbart är att antalet automater där det finns möjlighet att ta ut och sätta in kontanter, inte har minskat så mycket som många tror.
Det finns ungefär lika många uttagsautomater i dag jämfört med för tio år sedan.
Leif Trogen, Svenska bankföreningen
– Trots nedgången i antal uttag är det ungefär lika många uttagsautomater i dag jämfört med för tio år sedan. Det har tillkommit fler så kallade ”kontantcenter” där man kan göra både insättningar och uttag, säger Leif Trogen.
Varför har inte antalet automater minskat då?
– Det handlar helt enkelt om att bankerna vill göra sitt yttersta för att tillhandahålla en rimlig service, säger Leif Trogen.
Trenden att svenskarna är världsledande med att handla digitalt har tydligt stöd i statistiken.
– Vi kan konstatera att ”internetbanken” i dag är Sveriges lokala bank. De allra flesta konsumenter vill betala elektroniskt. Det är där den stora kundtillströmningen finns. Det är kunderna som driver förändringen i samhället, inte bankerna, säger Leif Trogen.
Han menar även att de svenska myndigheterna och företagen i stor utsträckning hjälper till att knuffa på utvecklingen.
– Försök betala med kontanter på ett hotell i Sverige i dag, det går inte. Eller i kollektivtrafiken eller när du ska betala in din restskatt till Skatteverket. Även myndighetssidan har stängt möjligheten att betala kontant. Det är elektroniskt som gäller.
Nästan en miljon svenskar hamnar utanför de centrala digitala tjänsterna i dag.
Därför har Svenska bankföreningen och Sparbankernas riksförbund tagit initiativ till att göra en gemensam informationssatsning för att motivera fler att ta steget in i den digitala världen.
Webbplatsen heter ”oanade-möjligheter.se” och lanserades i februari 2018.
Många känner sig osäkra på att använda bank-ID och Swish.
Leif Trogen, Svenska bankföreningen
– Många som har mobil och använder sociala medier, känner sig ändå osäkra på att använda bank-ID och Swish för att kunna utföra vissa bankärenden och kontakten med myndigheter, säger Leif Trogen.
Endast en procent av Sveriges BNP utgörs i dagsläget av sedlar och mynt i cirkulation. Det är lägst i hela den demokratiska världen. EU-snittet ligger på nästan tio procent.
Hur påverkar det vardagen på bankerna?
– Vi samlar själva in fakta och statistik från våra medlemsbanker. Då ser vi att 2008, alltså för bara tio år sedan, utfördes 110 bankrån. Mellan 2015 och 2017 hade vi sammanlagt tio bankrån. Förändringen med digitala tidlås, infärgning av kontanterna vid stöld, färre kontanter i omlopp och så vidare har gjort att arbetsmiljön på bankerna har blivit mycket bättre och tryggare. Även antalet värdetransporter har minskat markant, säger Leif Trogen.
Kritiker menar att kontanthanteringen måste finnas kvar, men anser ni att det ska vara bankernas ansvar i framtiden?
– Det vore rimligt att det i huvudsak bör vara statens ansvar. Riksbanken har i dag endast kvar en värdedepå utanför Arlanda, alla andra har stängt. Kontanter är statliga pengar, men det är de privata aktörerna och bankerna som garanterar distributionen av kontanterna.
– Där har vi en syn att Riksbanken borde få ett regeringsuppdrag att stärka sin roll och sitt ansvar. Det är svårt att hitta en god ekonomi med att hantera kontanter, säger Leif Trogen.
Om tio år tror han att de fysiska plastkorten är borta från handeln.
Om vi inte kan konsumera kontanter någonstans kommer de att försvinna av sig själv.
Leif Trogen, Svenska bankföreningen
– Om vi inte kan konsumera kontanter någonstans, kommer de att försvinna av sig själv. Vi ser redan nu i den fysiska handeln att stora kedjor som Ikea provar att vara kontantfria. Det sprider sig överallt.
Vad tänker du om att färre fysiska banker har öppet för sina kunder?
– Jag tror att det i framtiden fortfarande kommer finnas behov av lokal närvaro med någon typ av bankrådgivningskontor, men digitaliseringen gör att det är väldigt bekvämt och enklare för konsumenten. Kunden kan nå sin bank dygnet runt, 365 dagar om året.
En sak som kan påverka den svenska ekonomin framöver, är framtagandet av en ny så kallad "e-krona".
Det arbetet pågår för fullt på Riksbanken.
– Utgångspunkten är att vi börjar se att kontantanvändningen sjunker i landet och att svenskarna vill betala mer elektroniskt, säger Carl Andreas Claussen, senior rådgivare på Riksbanken.
[bild nr=5"]
Experter har därför påbörjat arbetet med att utveckla en testversion, en pilot.
– Det är inte bestämt om allmänheten ska få ta del av piloten. Allt är på utrednings- och idéstadiet fortfarande, säger Carl Andreas Claussen.
Vad är en e-krona?
– Skillnaden mot digitala pengar som folk redan i dag handlar med är egentligen att en e-krona skulle kunna vara att ha ett konto hos oss på Riksbanken, en fordran på oss, och inte på sin vanliga lokala bank, säger han.
Varför behövs det?
– Det har vi funderat på i två år. Det här är en pågående diskussion, en stor fråga som de ledande centralbankerna tittar på just nu. Är det något vi måste göra, behövs det, är det bra? Det finns redan en testversion i Uruguay.
Leif Trogen på Svenska bankföreningen tror att en e-krona hade kunnat vara av godo.
Även det betalningssystemet ska fungera i händelse av allvarlig påverkan av Sverige.
Carl Andreas Claussen, Riksbanken
– Om kan vi öka robustheten i betalningssystemet genom en e-krona hos Riksbanken så är det positivt. Det vill säga, om det är något som även kan hanteras parallellt med de kommersiella bankernas system. Även det betalningssystemet ska fungera i händelse av allvarlig påverkan av Sverige, säger han.
Behövs kontanter över huvud taget?
– Kontanter behövs i min mening inte. Det är alldeles för lite kontanter i omlopp i dag för att vara en beredskap. Det behövs andra lösningar som komplement för att kunna genomföra betalningar, säger Leif Trogen.