Barnen i Trosa har det bäst ställt i länet
Klyftan mellan fattiga och rika barnfamiljer blir större och större. Det blir också allt större skillnad mellan hur ekonomin ser ut för svenska respektive invandrarfamiljer.
För tredje året i rad har Rädda Barnen gjort en uppföljning av hur svenska barns ekonomiska situation ser ut. Årets undersökning visar utvecklingen mellan år 2001 och 2002.
Även om den allmänt bättre ekonomin gjort att de flesta barn fått bättre ekonomiska omständigheter så ökar klyftan mellan barn som har det bra respektive dåligt. Medan standarden för barn som lever i ekonomiskt stabila familjer har ökat med 15 procent så har de fattiga barnens standard bara blivit 3 procent högre.
Klyftan mellan barn med invandrarbakgrund och barn med svensk bakgrund växer också. Särskilt gäller det familjer där båda föräldrarna har invandrarbakgrund.
Klyftan växer också mellan barn som lever med en ensamstående förälder och barn som lever med båda sina föräldrar.
Den så kallade barnfattigdomen ser mycket olika ut på olika håll i landet och också inom Sörmland. I Trosa beräknas 8,7 procent av barnen leva i fattiga miljöer, i Oxelösund 11 procent, i Gnesta 12,1 procent och i Nyköping 12,2 procent.
I Nyköping är skillnaden ovanligt stor mellan hur svenska barn respektive invandrarbarn har det. Medan 92,6 procent av de svenska barnen lever i familjer som vare sig har låg inkomst eller uppbär socialbidrag så är det bara 45,2 procent av barn med invandrarföräldrar som har det lika bra. Den skillnaden placerar Nyköping på 250:e plats bland Sveriges alla 290 kommuner.
Bäst ekonomiska förutsättningar i Sörmland har de barn som bor i Trosa kommun. Där lever 91,3 procent av barnen
i familjer som vare sig har låg inkomst eller socialbidrag. I Trosa är också skillnaden mellan svenska respektive invandrarbarn minst. Jämfört med landet som helhet hamnar Trosa på 56:e plats när det gäller ekonomisk standard för barn.
I samma ranking hamnar:
Oxelösund på plats 148
Gnesta på plats 185
Nyköping på plats 190
Oxelösund är den sörmländska kommun där barns ekonomiska förutsättningar gått mest framåt mellan 2001 och 2002. För ett år sedan låg kommunen på plats 158 jämfört med årets 148:e placering.
Trots de stora skillnaderna mellan barn i Nyköping har kommunen ändå totalt sett fått en bättre placering i år. Däremot har Gnesta och Trosa backat några placeringar.
Så jobbar vi med nyheter