Barnens gåva är bästa julklappen
Har du tillverkat några egna julklappar i år? Stickat raggsockor till barnbarnen, sytt en löpare till sonhustrun? Jaså, inte? Då kan vi meddela att det finns andra som upprätthåller den urgamla traditionen att göra egna, fina saker att ge bort nämligen våra barn.
Barnen på avdelning Sjöhästen på Herrhagsskolans fritids i Nyköping är bara några av alla de tusentals telningar runt om i landet som nu har bråda dagar. När SN hälsar på, broderas det på klassisk våffelduk. Runt ett bord sitter sex flickor, som koncentrerat leder nål och tråd genom tyget i strävan efter jämna, fina stygn.
Sexåriga Anita Tsoi kämpar hårt med en kort garnstump, som envisas med att glida ut ur nålsögat. Men hon ger inte upp. Den rosa duken kommer att bli klar, tids nog, och då blir den en synnerligen välgjord klapp att ge bort.
Intill sitter Matilda Ericsson, sju och ett halvt år, och plitar med en vit duk. Kanske, kanske blir det farfar som får den.
Han gillar när han får saker som jag har gjort själv. Vuxna gillar sånt bättre än sånt man köper, konstaterar hon, och avslöjar att det kanske är ett armband på gång åt farmor också.
Min mamma blir alltid glad när hon får något av mig. Det beror nog på att hon blir stolt över mig, funderar Mikaela Wikholm, åtta år.
Sjuåriga Felicia Berglund tror att hennes duk ska bli julklapp åt moster Linda, för att hon är så snäll.
Och hon blir glad för nästan allt hon får av mej, säger Felicia, och kikar förnöjd upp från sitt handarbete.
Fokuserad blick. Avancerad finmotorik. Ivrig flit, med mottagarens tacksamhet som sporre. Med hela sin själ gör barnen sitt allra, allra bästa för att mammor, pappor, syskon, mostrar, farbröder, farmödrar och morfäder ska bli riktigt glada på julafton.
Och det spelar ingen roll hur argt, grinigt och stressat vi än har uppfört oss under året. De förlåter oss, gång på gång, och ger oss det finaste av sig själva.
Inte konstigt att man blir rörd.
Så jobbar vi med nyheter