Båtlivet, en fritid alla tjänar på
Att ge sig ut på böljan är en av de verkligt stora svenska folkrörelserna. För samhället är det rena vinsten.
Räknar man in de 60^000 öarna (varav 30^000 bara i Stockholms skärgård), de 95^000 farbara insjöarna och de 100 mil farbara kanalerna blir det ganska mycket vatten och "egen strand" åt var och en.
Båtlivet är ingen lyx. Det finns cirka en miljon fritidsbåtar i landet, så var sjätte svensk äger en. Men bara 3^000 segel- eller motorbåtar har en skrovlängd som överstiger åtta meter.
De som sover över i sina båtar gör det i genomsnitt 30 dagar per år, varav 17 dagar är under semestern. Sveriges gästhamnar har en halv miljon övernattningar per säsong.
Men det stora flertalet (55 procent) av antalet fritidsbåtar är ekor och jollar eller öppna små segelbåtar som det inte går att övernatta i. Motorerna har sällan mer än tio hästkrafter.
Den som tillbringar sin fritid i båt ska inte ha dåligt samvete för det. Tvåtakts utombordssnurror är visserligen inte världens renaste. Å andra sidan kan båtägaren trösta sig med att Sveriges fritidsbåtar bara drar någon dryg procent av den totala bränsleförbrukningen i landet.
Båtturismen och fritidsbåtbranschen omsätter sammanlagt sju miljarder kronor årligen, pengar som kraftigt bidrar till bruttonationalprodukten. Fritidsskepparen och hans eller hennes båtägande vänner betalar över 700 miljoner kronor årligen bara i bränsleskatt. De pengarna går rakt in i statskassan.
Folk mår dessutom bra av att vistas på sjön. Vi kan väl gissa att det bidrar till att sänka sjukvårdskostnaderna? Med hur mycket är svårt att säga. Oavsett summan är det en ren bonus.
Så jobbar vi med nyheter