Bidrag som främsta mål
Han har framfört åtskilliga åtaganden och förslag som i ett längre perspektiv successivt skulle kunna förbättra den svenska arbetsmarknaden betydligt. Många av dessa har helt enkelt aldrig blivit av, har gjorts under en begränsad tidsperiod eller skjutits fram i tiden.
Men han har under de senaste mandatperioderna ägnat huvuddelen åt bidragspolitik och höjt olika bidrag många gånger och utlovat ett allt tryggare system för de som inte kan arbeta idag.
Genom att göra det så motsäger han sig själv på ett indirekt sätt när han säger att han ska skapa en massa nya jobb. För det försvårar snarare än gynnar att göra på det viset då många människor hamnar i ett typ av bidragssystem där de riskerar att med tiden bli mer eller mindre automatiskt klassade som förtidspensionärer eller arbetshandikappade. Vill de bli av med de titlarna så riskerar de att förlora a-kassan och därmed också försörjningsmöjligheter.
I stället så accepterar många detta och hamnar i en sits där de varken kan söka jobb eller utvecklas på det personliga planet särskilt mycket.
Hela det systemet möjliggör för en socialdemokratisk bidragspolitik som har som sitt första och främsta mål att människor ska kunna titulera sig själva som förtidspensionerade eller sjukskrivna istället för att aktivt söka ett jobb.
Det satsas därmed väldigt lite resurser på att försöka få in dessa i arbete igen för det har regeringen helt enkelt inte råd med så länge som de väljer bidrag framför jobb.
Ett framtida Sverige skulle under socialdemokratisk ledning inte klassas som en arbetsför del av världen utan istället ett för de sjuka, svaga, fattiga, sjukskrivna och pensionerade. Vill vi verkligen ha det så?
Erik Jansson
Så jobbar vi med nyheter