Blödande budget för Gnesta kommun
Gnesta kommun spenderar mer pengar än vad den får in från skatter och bidrag. År 2001 gick den back med 3,3 miljoner kronor. Kommunens verksamhet har inte haft balans i den rörliga delen av ekonomin på fem år. Gnesta överlever genom att leva på räntor från det egna kapitalet.
Gnesta kommuns rörliga verksamhet har inte gått med plus sedan 1996. Den rörliga verksamheten omfattar förvaltningarna och deras kostnader. Det handlar till exempel om vård, skola, renhållning och räddningstjänst.
Den ekonomiska situationen är allvarlig och en trend som har pågått i flera år. Kommunen drar på sig mer åtaganden än den klarar av. Kostnaderna har skjutit i höjden men det går ändå med plusresultat. Det beror främst på att kommunen lever på ränteintäkter, säger Åke Nilsson.
Kommunförbundets prognos för de kommande åren visar att det ekonomiska läget kommer att bli sämre.
I kommunens årsredovisning står att läsa hur oerhört allvarligt det är att verksamheterna inte håller budget. Och detta trots att det är högkonjunktur. I ett längre perspektiv har kommunen problem med att klara oförutsagda kostnader.
Att leva på räntor och liknande gör att vi inte kan investera så som vi vill. Kommunledningen arbetar intensivt med att få ordning på den rörliga delen av ekonomin. Det är främst barnomsorg, skola och äldreomsorg som kostar, säger Åke Nilsson.
Den största enskilda kostnadsposten är personalkostnaden. Cirka 210 miljoner kostade de 755 anställda som kommunen hade att avlöna i slutet av år 2001. Det blir sammanlagt närmare 60 procent av de totala kostnaderna.
Räknat i heltidtjänster blir det 542 helårsarbetare vilket var 35 fler än år 2000. Gnesta kommuns lönelista sväller i ett läge då den behöver dra åt svångremmen för att spara.
Det är främst skola och äldreomsorg som har växt. Där måste det finnas personal som sköter verksamheten så det är svårt att göra något åt, säger Åke Nilsson.
Vad tänker kommunen göra för att minska kostnaderna?
Jag har inga konkreta förslag just nu men det kommer nog sådana när vi närmar oss valrörelsen. Kommunen undersöker hur den ska effektivisera eller dra ned på verksamheten. Alternativet är att höja skatten, men det vill vi inte göra.
Samtidigt måste vi ta hand om våra barn och gamla och då krävs det resurser. Ytterligare en bra lösning vore en konstant och lagom stor inflyttning. Då skulle skatteintäkterna öka i en takt som gjorde att vi går med plus trots ökade kostnader, säger Åke Nilsson.
Under år 2001 var Gnesta en utflyttningkommun.
Så jobbar vi med nyheter