SN har tidigare rapporterat om planerna på att leta efter nya mineraler i Alsgruvan vid väg 224 och nu har flera överklagat beslutet. Det är framför allt privatpersoner och boende i området Frustuna 1 som ogillar beslutet att tillåta geofysiska mätningar i ett 39 hektar stort område kring den gamla nedlagda gruvan vid Mälby.
Karolina Lindström och hennes man Viktor samt deras två barn Liv och Boel är relativt nyinflyttade i Alstugan intill gruvan.
– Vi hade inte en aning om dessa planer när vi köpte huset. Det känns riktigt tråkigt med tanke på den fina orörda skogen och alla biotoper som hotas. Träd kanske fälls och marken förstörs, säger Karolina som även befarar att det kommer att bli mer fordon på den redan hårt trafikerade vägen om det sker verksamhet vid gruvan.
– Dessutom har vi våra får här i hagen intill gruvan. Nä, det är ohållbart. Dessutom vet jag att de flesta Mälbybor är negativa till myndighetsbeslutet så vi kan nog få ihop massor av namnunderskrifter för att protestera mot detta, konstaterar Karolina.
Bergsstaten gav i slutet av september tillstånd till det australiensiska gruvbolaget European Cobalt att undersöka möjligheten att söka efter mineraler i området. Undersökningstillståndet gäller i tre år.
– I detta skede handlar det framför allt om att kartlägga och undersöka berggrund och hällar. Något som kanske inte ens märks av, berättar Johan Morin, jurist vid Bergsstaten.
Vid eventuella fyndmineralfyndigheter så innebär det att bolaget även har företrädesrätt till gruvutvinning i området.
En framtida gruvbrytning i området skulle påverka rekreation, friluftsliv och boendemiljö negativt och därför motsätter sig Gnesta kommun beslutet.
Framför allt hotas ett betydelsefullt grön- och friluftsområde som på sikt kommer bli än mer viktigt för tätorten, som växer i invånarantal, enligt kommunen.
Dessutom skulle det närbelägna bostadsområdet Hållsta påverkas negativt av gruvverksamhet hävdas det i några överklaganden.
För närvarande finns det 617 undersökningstillstånd i gruvor i hela landet och nästan samtliga av dem har överklagats. Samtidigt minskar antalet tillstånd något jämfört med tidigare år.
– Nergången kan bero på att riskkapitalet minskat något så färre frågar, tror juristen på Bergsmyndigheten.