Bokslutet i hamn, men på håret
De flesta kommunala verksamheter gick med förlust förra året. Ändå lär bokslutet balansera strax över nollstrecket.
I höstas var jag orolig att vi inte skulle klara regeringens balanskrav. Nu verkar det som om vi gör det. Även om det blir på håret, säger kommunekonomen Johan Sandlund.
Siffrorna för kommunens olika verksamheter (se faktaruta) visar nästan samtliga på minus. De överskott som redovisas är inte mycket att hurra för. Alla verksamheter sammantagna ger ett minus på drygt 10,6 miljoner.
Ändå går alltså bokslutet ihop. Det beror bland annat på att Trosaborna betalat mer än väntat i skatt, att räntekostnaderna blivit lägre än förväntat och att vissa tunga investeringar skjutits på framtiden.
Om man tar med i beräkningen att kommunen sålt av en del fastigheter blir det drygt tre miljoner plus. Men så får man inte räkna, enligt regeringen. Så det troliga blir att slutresultatet kommer att landa någonstans i närheten av ett plus på 300 000 kronor. Kanske mer, troligen mindre.
Godkänt?
Nja, det är i tajtaste laget, säger Sandlund.
Enligt kommunalrådet Daniel Portnoff (m) är Trosa långt ifrån någon kriskommun. Men paradoxalt nog är det de goda förutsättningarna som är kommunens bekymmer:
Vi är egentligen för små för att klara den servicenivå vi har. Men många flyttar hit och det är bra, för det blir fler plånböcker som delar på notan. Samtidigt krävs tunga investeringar för att klara tillväxten. Det är ett dilemma.
Vad som behövs i framtiden är fallhöjd, menar Portnoff. Det är därför budgetarna för i år och de kommande två åren ligger på 1,4, 6,8 respektive 14,5 miljoner. Men en budget är bara en mer eller mindre kvalificerad gissning, som bekant.
Visst, siffrorna bygger på att vi klarar att minska kostnadsökningarna med en procent, säger Portnoff.
Oppositionsrådet Greger Tidlund (s) är inte oväntat kritisk, både till bokslutet och treårsbudgeten.
Till nästa år måste de verksamheter som gått back i år ta tillbaka totalt 13 miljoner, det finns det bindande fullmäktigebeslut på. Tillkommer Portnoffs enprocentiga mindre mer. I praktiken innebär det här kraftiga nedskärningar. Vi borde åtminstone titta på orsakerna innan vi beslutar om besparingar, säger han.
Så jobbar vi med nyheter