Internationalisering är bra på många sätt. Människor kan flytta, priser kan pressas och gränsöverskridande problem kan processas. Men en av internationaliseringens effekter slår negativt mot många svenskar. Nu stängs miljontals människor med lån ute i kylan tills den internationella ekonomiska krisen har blåst över.
Problemet blev uppenbart efter att gårdagens stora nyhet hade kablats ut: Riksbanken sänker reporäntan. Precis som experterna förväntade sig droppar räntan från 1,75 till 1,5 procent, och även den mer långsiktiga räntebanan skrivs ned. Till synes paradoxalt föväntas räntorna på bolån inte sjunka. Räntegapet, det vill säga glappet mellan bankernas in- och utlåningsräntor, förväntas öka ytterligare. Bankernas vinster växer, regeringen kommer troligtvis skälla ännu mer på bankerna och bolånarnas ilska kommer att öka.
Utvecklingen beror på internationaliseringen. Svenska banker lånar allt mer pengar på den europeiska marknaden, där det ekonomiska läget som bekant är skakigt. För att garantera säkerheten tar bankerna lån med allt längre löptider, där upplåningsräntorna är högre. Samtidigt vill bankerna inte hamna i skuldkriser och strävar därför efter större marginaler. Vinsterna har i finanskrisens kölvatten ökat och aktieägarna har fått högre utdelning.
På grund av den internationaliserade ekonomin blir parallellerna mellan reporäntan och bolåneräntorna allt svårare att dra. Reporäntan har tidigare varit en ledsagare för bolånekunder och ett riktmärke för framtida ränteförändringar.
Nu finns inte mycket att hålla i handen. Det är bara att gilla läget för dem som har miljoner med lån på sina hem. Ett oligopol med fyra stora banker kontrollerar den svenska marknaden, konkurrensen är för svag för att kunderna ska ha något att säga till om. Regeringen har försökt med bolånetak och riktlinjer för amorteringar, men långivarna får sätta vilka räntor de vill.
Internationaliseringen är oåterkallelig. Ökat europeiskt samarbete är nyckeln för att den gemensamma marknaden ska återhämta sig, den svenska regeringens regleringar har mindre effekter. Faktum bekräftas: tjockleken på våra plånböcker beror i allt högre grad på Europas hälsa.
Bolånare måste hoppas på Europa
Den tar våra skattepengar, sänker våra löner och förstör vårt språk. Internationaliseringen har beskyllts för mycket, och i protektionistiska och bakåtsträvande läger är den folkhemmets största hot.
Så jobbar vi med nyheter