Bristfälliga enskilda avlopp vid största vattentäkten

Sörtuna vattentäkt är kommunens viktigaste källa till dricksvatten. Men 20 procent av alla enskilda avloppsanläggningar i området klassas som bristfälliga – och utsläpp förekommer.

För tillfället finns det 70-80 enskilda avloppsanläggningar inom Sörtuna vattenskyddsområde. Miljökontoret bedömer att cirka 20 procent är bristfälliga.

För tillfället finns det 70-80 enskilda avloppsanläggningar inom Sörtuna vattenskyddsområde. Miljökontoret bedömer att cirka 20 procent är bristfälliga.

Foto: Lindgren/TT Björn

Övrigt2018-05-08 09:30

Sörtuna vattentäkt klassas som kommunens viktigaste källa till dricksvatten och försörjer medborgarna i Trosa tätort och Västerljung, samt är reservvattentäkt för Vagnhärad. För tillfället finns det 70-80 enskilda avloppsanläggningar inom Sörtuna vattenskyddsområde. Miljökontoret bedömer dock att cirka 20 procent är bristfälliga. Utsläpp från anläggningarna kan innebära att bakterier sprids. Avloppsvatten från vattentoaletter och/eller bad-, disk- och tvättvatten kan innehålla hälsofarliga ämnen som hushållskemikalier och läkemedelsrester. I en tjänsteskrivelse konstateras att utsläpp från avloppsanläggningar redan nu belastar dricksvattentäktens tillrinningsområde och att det "är av yttersta vikt" att belastningen inte ökar ytterligare genom anläggandet av nya enskilda avloppsreningsanläggningar i området.

– Det finns ett antal avloppsanläggningar men alla är inte inventerade, det ska ske under nästa år. Men det finns en risk att vissa inte håller måttet, säger Susanne Rosqvist, miljöinspektör på Trosa kommun.

Under måndagens miljönämndsmöte var enskilda avlopp inom vattenskyddsområde en av punkterna. Nämnden fattade då beslut om att utsläpp av hushållsspillvatten och annat avloppsvatten inte får ske i primär skyddszon i mark, dike eller vattenområde. I primär skyddszon ska det i samband med nyetableringar, utbyggnad eller avstyckning inte vara tillåtet att anlägga nya enskilda avlopp. Avloppsanläggningar i drift ska ha fullgod funktion, hög skyddsnivå och får endast behållas om miljönämnden godkänt den. Vidare ska förbättringar av befintliga anläggningar kräva tillstånd från nämnden.

– Alla punkter är förstås viktiga. Det här har föranletts av ett ökande exploateringstryck och att vattenskyddsföreskrifterna inte har uppdaterats sedan 1979. De är tänkta att fungera som ett komplement.

Hur stort problem de enskilda avloppsanläggningarna utgör är ännu för tidigt att svara på.

– Det är lite svårt att säga innan vi inventerat allt. Det beror ju på vad de släpper ut, om det exempelvis är toalettvatten. Men vi är lite rädda för att en att ökad belastning kan vara negativt för dricksvattnet, säger Susanne Rosqvist.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!