EU-parlamentet delar ut priser till demokratikämpar, filmregissörer, journalister och en hel del annat. Det väcker stor ilska hos medborgare som tycker att skattepengarna kan användas bättre.
Men nu kan det snart bli ett slut på prisregnet. EU-politikerna har tagit till sig av kritiken. De vill föregå med gott exempel, inte minst på grund av den ekonomiska krisen. I förra veckan delades EU-parlamentets journalistpris ut för sista gången. Idén att skrota priset kom från en parlamentariker som tycker det är befängt att parlamentet delar ut pris till sina egna granskare. Och politikerna måste banta sin budget när medborgarna har det tufft ekonomiskt, tycker många kritiska parlamentariker. Även parlamentets filmpris möter kritik i de inre leden, av samma orsaker som journalistpriset. Politikerna vill också få ett slut på pendlandet mellan Bryssel och Strasbourg. I byggnaderna i Strasbourg skulle man kunna starta ett EU-universitet. Här kan spjuspetsforskning bedrivas för att konkurrera med det know-how som växer sig starkare i Kina och Indien, enligt dem som presenterat förslaget.
Det är strålande att kritiken till slut har nått fram till beslutsfattarna. Man kan hoppas att det spiller över även på unionens politikområden. Enligt opinionsundersökningar är EU:s viktigaste politikområden en gemensam penningpolitik, ett gemensamt asylsystem och bekämpning av internationell brottslighet. Här borde mer tid och pengar läggas. Och mindre borde gå till lagstiftning för surströmming och bullernivåer från lastbilstrafik.
Bryssel drar åt svångremmen
EU-politikerna applåderar revolterna i Nordafrika. Till den grad att priser ska delas ut till aktivister som har lett upproren. I år går det så kallade Sacharovpriset till fem personer som har kämpat för frihet och mot förtryck.
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!