"Det är en ständig press och stress, man kan aldrig släppa på garden."
En bekymrad gladiator har satt sig tillrätta i en psykologmottagning. Det har varit mycket på jobbet på sistone, folk dör som flugor på Colosseum, det är svårt att skaffa kompisar, han undrar vad han ska göra få bukt med sin gnagande känsla av att han är fel kille på fel plats.
Psykologen bläddrar förstrött igenom sina anteckningar, förklarar att han verkar lida av dödsångest. Gladiatorn svarar jakande. Vad han borde göra, menar psykologen, är att utmana sin dödsrädsla genom jobba ännu mer, exponera sig för sin fobi. Hon ger honom en ångestapelsin, som han ska klämma på när det börjar kännas lite olustigt på arenan. Gladiatorn återgäldar den generösa gesten med att sticka en kniv i ryggen på psykologen.
Scenen, som i sitt anslag minner något om Joseph Hellers "Catch 22", är en av de mer lyckade i Cabarevyn, som för fjärde året i rad sätts upp på Fåfängans kultur- och trädgårdscafé av Nyköpings stads teater. Årets föreställning, som ett hundratal besökare i lördags tog del av, går under namnet "En doktor i salongen", och består av tio sketcher, som inte har mer med varandra att göra än de flesta kretsar kring diverse historiska gestalter – Sokrates, Gustav Vasa, Heliga Birgitta, et cetera.
Ensemblen är väl samspelt och gör det bästa av materialet, som i sina bästa stunder är uppfinningsrikt och roligt på det där harmlöst oförargerliga sättet som är typiskt för lokalrevyer; till höjdpunkterna hör Maria Eleonora av Brandenburgs duett med sin framlidne make Gustav II Adolfs hjärta, innehållande ömma rader såsom: "nu kan jag gosa med hjärtat, som jag lagt i en dosa".
Annat, exempelvis en modevisning i Milano och ett sångnummer om "filuren Amor", känns hastigt hopslängt och tjänar mest som utfyllnad, i en föreställning som pågår knappt en timme (vilket är rätt tacksamt, kabaréer brukar olyckligtvis hålla på alldeles för länge).
Men på det stora hela är "En doktor i salongen" en i ordets rätta bemärkelse trivsam historia, om så en bagatell, och är man svag för gladlynt ordvitsig komik i Galenskaparnas anda är den väl värd biljettpengarna.