Charmören Ivar på besök

Ivar Forsling är sex år och en äkta pannkaksätare.
De här tre kommer lätt att få plats i mig!
Det är lunchtid och vad passar bättre än nygräddade pannkakor med grädde och sylt? Fast när jag frågar om det är favvomaten replikerar Ivar blixtsnabbt.
Inte favvo. Favorit menar du väl? Nej, jag älskar maskar med köttfärssås, säger han plirigt under kepan.
Maskar med köttfärssås är naturligtvis vanlig hederlig spagetti, men den här lille killen gillar att hitta på lite busigheter ibland.

Ivar är just nu på besök i Nyköping, i vanliga fall bor han i London.
Mormor och morfar bor på Arnö och på söndag ska min minsta kusin, Liv, döpas, förklarar han.
I fredags passade han på att dra med både moster och morfar ut på stan. Det behövdes nämligen kompletteras lite i mormors spelhörna, ansåg Ivar.
Hon har bara Bananer i pyjamas och Memory, inte så kul direkt, säger han med ett snett leende.
Vi ska köpa Fia med knuff och sen ska jag allt visa mormor hur det går till!
Hemma i London gillar han att bygga med Mekano.
Men det är legobyggande jag är bäst på.
Hur är det att bo i London då?
Ganska bra, men det är lite trist att gå i skolan varje dag. Jag måste gå upp tidigt måndag till fredag och det är jobbigt.
Fick han välja skulle han mycket hellre göra lite fler utflykter.
Allra helst till Legoland.
Men det verkar inte vara fullt så jobbigt att gå upp tidigt när man är och hälsar på sina morföräldrar.
Nä, i morse var jag uppe med morfar redan klockan sex, han är väldigt morgonpigg och gillar att läsa tidningen, förstår du.

Ivar berättar om en annan gång när han sov över hos mormor och morfar.
Jag vaknade och trodde att deras hund morrade i sovrummet. Men vet du vad, det var morfar som snarkade!
Annars har Ivar fullt upp. Han har precis tappat sin tredje tand och så håller han på att sätta upp en vårshow i skolan.
Det är en show om Robin Hood. Jag spelar guldpeng och säger inte så mycket, det är mest Prins John som sjunger.
Pannkakorna är uppätna och vi kommer in på ålder och kärlek. Helt plötsligt är det ombytta roller, Ivar tar över intervjun.
Hur gammal är du egentligen?
25 år gammal, svarar jag överrumplad.
Okej, då är du halvvuxen, svarar han till min stora glädje.
Morfar, du är vuxen utan att vara gammal. Det blir man inte förrän man är 80 eller 91 år.
Morfar ser lättad ut, även om han efter den lilla snarkhistorien numera kallas för snarkmorfar av Ivar.
När jag kommer hem ska jag göra en tidning, avslöjar Ivar plötsligt.
Jaha, vad ska den handla om då?
Om att jag är kär i dig, det ska vara hjärtbokstäver i hela tidningen, säger den unge charmören och blinkar lite under kepan.