– Sörmland har en stor utmaning att få ner sjuktalen, konstaterar Ann-Marie Begler, och pekar på Strängnäs och Katrineholm som sticker ut som kommunerna med högst andel sjukskrivna.
Gnesta och Vingåker har däremot lyckats bryta en uppåtgående kurva. Men exakt vad som påverkar, det återstår ännu att analyseras, säger hon.
– Det viktigaste är att förebygga, att upptäcka medarbetare som riskerar sjukskrivning. Det handlar om anpassning, omplacering och omställning. Om högsta chefen säger att det här är viktigt så följs det.
Att alla följer samma riktlinjer är grundläggande, säger Ann-Marie Begler. Men skillnaderna i hur olika läkare sjukskriver är stor. I Östergötland, där sjuktalen är lägst, är en utbildning i försäkringsmedicin obligatorisk för alla läkare.
– Upp till 30 procent av sjukskrivningarna har inom vissa enheter kunnat undvikas bara genom att läkaren kontaktar arbetsgivaren för att se vad som kan åtgärdas på arbetsplatsen, säger Lars-Åke Brattlund, avdelningschef inom sjukförsäkringen.
Ann-Marie Begler menar att vissa läkare sjukskriver för lättvindigt och att fler läkare måste bli medvetna om att det är ett försäkringsärende med villkor man måste ta hänsyn till. Vissa problem kan vara arbetsmiljöfrågor som ska hanteras på arbetsplatsen, men inte nödvändigtvis ska leda till sjukskrivning.
Tidigare fick många långa sjukskrivningar, medan forskningen nu pekar på att det i de flesta fall är viktigt att så snabbt som möjligt komma tillbaka till arbetet.
– Vid en akut stress är det bättre att jobba lite. Det skapar en större stress att vara hemma. Men det ska alltid vara en individuell bedömning. Det finns de som av fysiska eller psykiska anledningar måste vara sjukskrivna länge.
Ann-Marie Begler påpekar att Försäkringskassan också har potential att förbättra utredningsarbetet.
– Om inte nya bedömningar görs efter 90 och 180 dagar så rullar sjukskrivningarna bara på.