Medan Trafikverket menar att det handlar om ett väloljat maskineri, säger sörmlänningen och yrkeschauffören Tommy Ekdahl att plogningens kvalitet avgörs mycket av vilken entreprenör som utför den.
Plogning och halkbekämpning av våra vägar är en fråga som engagerar lika mycket varje vinter, det kan Joanna Ljunggren, presskommunikatör på Trafikverket skriva under på. Liksom tidigare vintrar är det många som hör av sig med både frågor och synpunkter till Trafikverket.
– När, var, hur och varför, det är det trafikanter har frågor om kring plogning. Det är ett väldigt stort engagemang och det tycker vi är jättebra. Bilister är våra ögon och öron.
– Vi jobbar för att vägarna ska vara säkra och framkomliga dygnet runt och året runt och gör allt vi kan, säger Joanna Ljunggren.
Trafikverket följer SMHI:s väderprognoser och har omkring 800 vägväderstationer runtom i landet, som mäter bland annat nederbörd och kyla.
– Våra väglagskameror tar kort var tionde minut dygnet runt, om nätterna också, för att vi ska kunna ha så bra koll som möjligt på väglaget. Det görs ett enormt jobb för att försöka ligga i framkant, säger Joanna Ljunggren.
Hur lång tid det tar innan en väg plogas efter snöfall beror lite förenklat på hur trafikerad vägen är.
Olika vägklasser har olika krav på sig, när det gäller så kallade klass ett- vägar, har plogbilen två timmar på sig att ploga sträckan när det fallit en centimeter snö. Klass två-vägar plogas efter tre timmar
Klassningen baseras på hur trafikerad vägen är, E4:an är en klass ett- väg, E20 klass två.
Majoriteten av vägarna, riks- och länsvägarna, har klass tre i prioriteringsordningen och plogas normalt fyra timmar efter att en centimeter snö har fallit.
Att högtrafikerade vägar prioriteras handlar i grund om botten om säkerhet, säger Joanna Ljunggren.
– Vi gör stor nytta genom att hålla de stora vägarna framkomliga, så att de kan nyttjas av väldigt många.
Mindre vägar halbekämpas med sand, på större vägar används fortfarande salt, trots att Trafikverket jobbar aktivt för att begränsa saltet i vinterväghållningen. Dock är saltning fortfarande den metod som är mest trafiksäker på högtrafikerade vägar.
– Problemet med grus på större vägar är att det körs bort och kan blåsa bort, säger Joanna Ljunggren.
Sörmlänningen Tommy Ekdahl har jobbat som yrkeschaufför i ungefär 30 år, bland annat åt Lantmännen. Han har också erfarenhet av att arbeta med plogning åt en av de entreprenörer som Trafikverket anlitar.
Han är kritisk till att systemet fungerar så bra som Trafikverket menar och säger att det är skillnad på vem som är entreprenör.
Vägen mellan Eskilstuna och Katrineholm och vid Stora Sundby är ett exempel på bra vägunderhållning, däremot säger Tommy Ekdahl att vägnätet från Vingåker, hela vägen upp till Gnesta och Strängnäs har sämre vinterunderhåll.
Vissa entreprenörer åker ut dubbelt så många gånger som andra.
Tommy Ekdahl, yrkeschaufför.
Jobbigast att köra vintertid är vägarna kring och från och till Flensområdet, tycker Tommy Ekdahl, som har synpunkter på både plogningen och halkbekämpningen.
– De är för sent ute. Det är skillnad på vem som är entreprenör. Vissa entreprenörer åker ut dubbelt så många gånger som andra. Trafikverket borde ha bättre koll. Det blir en trafikfara, det är bara att titta på hur mycket olyckor det har varit, säger han.
Joanna Ljunggren påpekar att det finns en tydlig reglerad vinterberedskap hos Trafikverket, som också har GPS på sina fordon.
Vi följer noga hur entreprenörerna uppfyller sitt uppdrag.
Bengt Olsson, Trafikverket.
– Det innebär att vi kan se var de plogar och hur fort det går. Det är ett otroligt bra verktyg för oss som kravställare när vi upphandlar entreprenörstjänster som är ute och plogar på uppdrag av oss. Det är också viktigt ur ett samhällsperspektiv, att vi kan vara med och kontrollera vad skattepengarna går till.
Bengt Olsson, presschef på Trafikverket förklarar att det ingår i entreprenörernas avtal att även de ska följa SMHI:s väderprognoser noga och att de inte kollar av med Trafikverket innan de åker ut för att ploga eller sanda och salta.
– Det skulle ta för lång tid om de skulle gå via oss varje gång. Men vi följer noga hur entreprenörerna uppfyller sitt uppdrag. Väderleken är oftast väldigt lokal. Det innebär att om det till exempel blåser och snöar ymnigt, så tar det inte lång tid innan det är mycket på samma ställe igen, trots plogning. Så så kan det vara, att det finns vägar som inte är snöröjda till hundra procent hela tiden. Däremot ska det vara framkomligt och åtgärdas inom de avtalstider vi har, säger Bengt Olsson och fortsätter:
– Får vi klagomål om något som inte fungerar, följer vi upp det, det är det hela idén om GPS i fordonen går ut på. Men det är inte bara för att kontrollera, det handlar också om trygghet för entreprenörerna, som kan visa att de varit ute. Om någonting behöver förändras, så tar vi upp det till diskussion.