Gnestas nuvarande översiktsplan är från 2003 och mycket har hänt sedan dess. 2010 bad länsstyrelsen om en ny plan och fyra år senare påbörjades arbetet. Ett förslag är nu färdigt och ligger på politikernas bord när kommunstyrelsen sammanträder på måndag.
Mycket i planen är redan känt. Här finns alla pågående bostadsprojekt med, men också områden som pekas ut för framtida exploatering. Under rubriken "utvecklingsområde 2030 - 2050" finns Västerkärv söder om 57:an och södra Vackerby (söder om järnvägen).
Även områden i Laxne, Björnlunda och Stjärnhov nämns som utvecklingsområden på kort och lång sikt. En bedömning är att 70 procent av bebyggelsen ska ske i Gnesta tätort och resten i övriga orter och på landsbygden. Patrik Nissen, samhällsbyggnadschef, beskriver bedömningen som realistisk.
‒Just nu har vi mer byggnation i Gnesta tätort men framöver kan det trycket spilla över på ytterorterna. Om vi backar lite i historien så har vi hela tiden haft en del byggande på landsbygden. Det är de senaste åren vi har sett en ökning av flerbostadshus i tätorten, säger han.
Både synen på och syftet med kommunernas översiktsplaner har förändrats sedan 2003.
‒Vi tar ett större helhetsgrepp kan man säga, och pratar med om frågor som skola och näringsliv i översiktsplanen än tidigare, berättar samhällsplaneraren Alina Ruda.
Kollektivtrafik är en sådan fråga. Ostlänken nämns, som när den är färdig väntas avlasta västra stambanan och skapa förutsättningar för tätare regional- och pendeltågstrafik förbi Gnesta.
"På längre sikt kan en kapacitetsökning i Gnesta krävas för att säkerställa en tät pendeltågstrafik. Det kan då bli nödvändigt att bygga om stationsområdet i Gnesta med en mittplattform för pendeltågen, som möjliggör fler avgångar till och från Gnesta."
I januari och februari ska översiktsplanen ut på samråd, vilket betyder att allmänheten får en chans att komma in med synpunkter. I maj och juni ställs en ny bearbetad version ut, och om allt går som planerat kan planen antas i december nästa år.