De apatiska barnen borde få stanna
Problembilden förvärras av att regeringen använder sig av en utredare med en förutfattad mening om de apatiska barnens sjukdomstillstånd om att de egentligen inte vill vara i Sverige, att de far illa av att tvingas leva under falsk identitet. Utredarna har trots detta inte funnit några belägg för att barnen simulerar. Och utredarna medger däremot att det handlar om ett fasansfullt lidande, både för barnen och deras familjer.
Problemet med apatiska flyktingbarn är mer utbrett än man tidigare anat. En första kartläggning visar att det handlar om 410 fall. I avvaktan på att det klarlagts hur dessa uppgivenhetssymptom uppstår och varför dessa barn hamnar detta traumatiska tillstånd, bör de drabbade barnen få stanna i landet. Att avvisa dessa barn strider mot FN:s konvention om barnets rättigheter och mot utlänningslagens portalparagraf om barnets bästa.
Opinionstrycket mot regeringens politik är kompakt. Det anstår inte att föra en politik som medför att barnens sjukdomsbild inte ens verkar beaktas i asylprocessen. Migrationsminister Barbro Holmbergs senaste uttalanden visar att regeringen inte ens funderar på att ompröva sitt ställningstagande.
Systematiken upprätthålls av regeringen med stöd av moderaterna. Det är en beklaglig allians som påminner om den sits som moderaterna höll på att sätta sig i under debatten om övergångsregler gentemot medborgare i de nyblivna EU-länderna. Då tog partiet ett steg tillbaka och vägrade följa med på socialdemokraternas hårda linje. Sverige avstod därmed från regler som inte behövdes.
Det går att göra igen. Sverige behöver inte kasta ut allvarligt sjuka barn. Moderaterna borde sälla sig till kollegorna i Alliansen, det goda samtalsklimatet är en positiv faktor. Tillsammans med regeringens två stödpartier skulle Alliansen kunna skapa ett rungande stöd i riksdagen för att se till de apatiska flyktingbarnens bästa.
Så jobbar vi med nyheter