De ser en ljus framtid – i Stjärnhov

Bashar Sahyouni och Abdullah Kudsi spelar båda Stjärnhovs IK. Tidigare spelade även Bassel Saihuni, men han valde bort spelandet för att kunna döma. I Syrien var han fotbollsdomare och efter att ha genomgått svensk domarutbildning dömer han nu regelbundet fotbollsmatcher från division tre till sju.

Abdullah Kudsi och Bassel Saihuni studerar nu svenska på Komvux för att kunna gå vidare mot rätt yrke.

Abdullah Kudsi och Bassel Saihuni studerar nu svenska på Komvux för att kunna gå vidare mot rätt yrke.

Foto:

Övrigt2017-09-11 22:51

Bassel är idrottslärare och har redan validerat sin utbildning genom snabbspåret.

– Nu behöver jag bara klara av svenskan genom Komvux och komplettera med en tre månaders utbildning i skidor och skridskor, det har vi inte i Syrien, skrattar han.

Stämningen i vardagsrummet är uppsluppen och det råder inget tvivel om att gamla och nya Stjärnhovsbor trivs med varandra. Ingen av dem vill flytta till en större ort.

Vad är det då som är speciellt med Stjärnhov?

– Det är vi, befolkningen. Visst är det vackert och så men det är vi som gör Stjärnhov. Vi är inte fler än att man hälsar på alla, säger Axel och får medhåll av de övriga.

– Stjärnhov är ett litet samhälle och folk här är intresserade av att mötas, så är det inte i Stockholm, säger Bashar Sahyouni.

– Kommer man till Stockholm är det ingen som möter ens blick eller hälsar. Här är alla som en familj och hjälper varandra, som jag är van från Syrien, säger Ryad Alsabak, som kommer från Id-Lib.

Att få kontakt med ortsbefolkningen redan från början, på asylboendet har varit jätteviktigt, tycker Abdullah Kudsi.

– Genom kontakterna på Solbacka fick jag ju min lägenhet. Människorna här i Stjärnhov är jättesociala och snälla, man kan fråga om man behöver hjälp med något, säger han.

Abdullah kommer ursprungligen från Aleppo. Nu studerar han svenska på heltid med målet är att studera på högskola. Men även han har arbetat som lärarassistent både på Solbacka och på Kvarnbackaskolan. Direkt han kom till Solbacka engagerade han sig som tolk mellan barnen och de svenska lärarna.

– Jag är en sådan som inte tycker om att bara göra ingenting och jag har haft nytta av allt jag gjort. På Kvarnbackaskolan fick jag också användning av min utbildning som IT-tekniker när jag skulle hjälpa barnen. Jag trivs också med att jobba med barn, de är så naturliga och visar direkt om de tycker det är bra eller inte.

Solbacka var en viktig mötesplats, inte bara för de som bodde där, påpekar Bashar Sahyouni.

– Det var en öppen plats så många kom också på besök utifrån. Solbacka var populärt, ett av de bästa asylboendena i Sverige, säger han.

Gnesta kommuns integrationsstrateg, Lotta Blomgren, tror att Solbackatiden betytt mycket för Stjärnhov. Och ortsbornas engagemang är ett föredöme, tycker hon.

– När någon får en bostad genom kommunen i Stjärnhov, märks det att det finns ett väldigt upparbetat nätverk och engagemang.

Det finns också en sak som betyder mer än allt annat, för alla människor, poängterar Lotta Blomgren.

– Bostad är nummer ett. Inget annat betyder något om man saknar det. Det är fantastiskt hur orädda och välkomnande Stjärnhovsborna har varit när det gäller att öppna upp sina hem och att hyra ut bostäder. Jag hoppas det sprider sig.

För Stjärnhovsbornas engagemang kan ha inspirerat även Gnestaborna, tror hon. Inför att det skulle starta ett asylboende i Gnesta var det många som ville hjälpa till.

– Det var många som var intresserade och blev besvikna över att det inte blev av, säger Lotta Blomgren.

Engagemang kan vara på olika nivåer, men det finns något som alla kan göra för att skapa integration, menar Peter Svensson.

– Ett leende kan alla kosta på sig. När du ler mot någon och den människan ler tillbaka så börjar relationen där.

Scrolla vidare för att läsa nästa del!

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!