De kallades "bisarra föräldrar" på BB och Mälarsjukhuset gjorde en orosanmälan till socialen. Förståelsen var obefintlig för att förstföderskan Tina Johannessen, i dag 35, och pappan Tomás Blank, 33, skulle ta med sig både dottern och moderkakan, förbundna med den intakta navelsträngen, hem i ett handduksknyte.
Tanken på att inte skulle klippa navelsträngen hade kommit krypande under graviditeten.
– Jag ville veta mer och ramlade över information om sen avnavling. Jag såg att vissa till och med sparade moderkakan och navelsträngen, och lät den lossna av sig själv. Först tänkte vi att det nog var lite i överkant, berättar Tina Johannessen.
Tomás, med en son sen tidigare, hade inget att invända, tvärtom.
– Först tänkte vi att vi skulle spara navelsträngen ett tag, och klippa den senare. Men ju mer jag läste på desto mer rätt kändes det. Och förutom att vara ett stöd under förlossningen så fick jag en väldigt viktig roll eftersom det var jag som skulle ta hand om moderkakan. Jag kände mig jätteviktig.
När det var dags att föda på julafton 2014 var paret från Eskilstuna väl förberedda. De hade plockat och torkat lavendel och blandat med bergssalt från Himalaya.
– Jag bakade in moderkakan med örter och salt direkt efter förlossningen. Det blev som en konservering, säger Tomás.
Den insaltade efterbörden hölls under uppsikt och kompletterades i omgångar med mer salt. Moderkakan kom att finnas på armlängds avstånd från barnet de kommande fem dagarna, innan navelsträngen lossnade av sig själv.
För Tina var det viktigt att föda ett barn till världen i lugn och ro, att allt skulle få ta sin tid. Hon ville gå emot stressen, som hon säger.
Verkligheten blev dock inte riktigt som paret hade tänkt sig. Lotusfödsel var och är ännu kontroversiell och det saknas forskning på metodens eventuella fördelar. Förlossningspersonalen visade öppenhet och professionalism, säger Tina, men bemötandet på BB kom som en obehaglig överraskning.
– Vi mötte hårt motstånd, framför allt på BB. De gick emot det helt och sa att de inte stod bakom vårt beslut. De kallade oss bisarra föräldrar och anmälde oss till socialen. En sjuksköterska stod demonstrativt och torkade av en sax. "Kom igen nu, får jag klippa?". Vi valde att åka hem redan samma dag, säger hon.
– På BB sa de ungefär att de hade större förståelse för om vi hade velat äta upp moderkakan än att vi inte ville klippa navelsträngen, inflikar Tomás.
Trots att motståndet medförde både rädsla och tvivel vågade de hålla fast vid sin magkänsla. Det är de glada för i dag.
För lotusfödseln orsakade inga komplikationer. Tvärtom, hävdar de, medförde den flera fördelar som alltjämt gynnar den i dag treåriga flickan Mila.
– Tanken var väl att lotusfödseln skulle göra barnet tryggare genom att slippa traumat med att klippa navelsträngen. Hon såg väldigt hälsosam ut som bebis, andra barn var lite gråa. Och Mila är trygg, många tror att hon är äldre än vad hon är. Hon har heller aldrig varit sjuk, säger Tina.
Tomás medger att de inte har några bevis för att det finns ett samband.
– Nej, vi vet förstås inte hur det hade blivit annars. Först handlade det om att se till att hon skulle få tillbaka allt sitt blod från moderkakan. Sen gick det över till att processen skulle få ta den tid den tog. Vi tyckte att det var fint att gå ett steg till och låta naturen få ha sin gång.
När Mila väl tappade navelsträngen efter fem dagar var moderkakan helt torkad. Den hade då krympt till halva sin ursprungliga storlek. Den dagen minns de tydligt och de är båda övertygade om att separationen påverkade deras dotter känslomässigt.
– Mila började skrika. Hon hade gråtit tidigare men det var en ledsamhet som vi aldrig hade sett. Hon märkte av separationen, men jag tror att reaktionen blev mildare än den hade blivit om den hade klippts, säger de.
Orosanmälan avskrevs direkt efter att socialen varit på hembesök.
Moderkakan och navelsträngen ligger fortfarande hemma, inlindade i en handduk. En vacker dag hoppas de kunna plantera ett träd och låta den torkade moderkakan och navelsträngen bli en del av trädets rotsystem.
– Går man utanför normerna så blir man ifrågasatt och så måste det få vara, säger Tomás.
– Många har gjort saker och blivit kallade galningar när de gjort saker som efter en tid blivit standard.
I morgon: Barnläkaren och forskaren Ola Andersson har i tio år forskat på sen avnavling. Hans studier har visat på stora fördelar med inte klippa navelsträngen omedelbart efter födseln. Lotusfödsel avråder han dock ifrån.