Alkohol! Brölar en röst en bit från scenen varpå trubaduren Lars Demian svarar något i stil med;
– Du är på varje spelning vi har, på varje lite ort i hela landet sitter du och skriker efter denna sång. Fantastiskt att du är här nu. Du måste vara rik som kan finnas överallt.
Ironi och satir är han bra på, herr Demian.
Ända sedan 1990 har han bidragit med sin grej, vassa texter om omvärlden, men med hjärta och humor. Likt så många kollegor inom samma bransch, Ola Aurell, Maud Lindström och de andra så väljer han att sjunga på svenska precis som föregångarna Cornelis W och de andra.
Klokt när man har något att berätta.
Musikaliskt påminner han om ett slags lättare Tom Waits (förlåt, det går inte att komma undan jämförelsen) och med en förkärlek för klezmer, tango och cikusmusik samtidigt som poprockådran ligger där under och pulserar.
Sist jag såg honom spela var på ett tak i huvudstaden för drygt tio år sedan då han spelade tillsammans med Dan Viktor och Johan Johansson.
Det är nästan samma spelning nu förutom att han och David Tallroth växt ihop till ett litet band. Tallroth behärskar allt från mellansnack till bland annat banjo, trummor och bastuba – nästan på en och samma gång.
En förmåga som tidvis lyfter konserten till rena cirkusföreställningen. Demians texter om bakfylla och bordellbesök gör lika stor succé som 1990 då albumet Pank släpptes. Låtar som Änglatango, Pank och Stjärnan & karriären spelas givetvis och då vaknar publiken även och fyller i med handklapp och sång.
På hans senaste album ”Svenne tills du dör” så finns ett lite strå vassare och angelägnare låtar eftersom han släppt det mustigt svulstiga till förmån för det lite mer samhällskritiska, som i låten Världen utanför:
Så lås in dina ungar och larma din fru
Köp en vakthund och ett gevär
Det ska va’ som förr, skaffa säkerhetsdörr
Mot världen utanför
Han sjunger om mellanmjölksintoleransen, Ingen skit om Astrid Lindgren, då åker du på en smäll och i balladen om Bin Ladin som när han bildade al-Qaida ”fick hjälp av CIA men det kan man inte säga för då tror dom man är gayaktivist eller rent av sosse”.
Låten Alkohol som alltså skrev för nästan 30 år sedan fick vi i publiken aldrig höra vilket trubaduren ska ha all heder för.
– Det här är inget önskeprogram, konstaterade Lars Demian.