I går rullade uppgörelsen med Norges mest brutale mördare igång. Målet kommer inte ens handla om huruvida Anders Bering Breivik är skyldig till terrorbombningarna och morden på 77 personer i Oslo och på ön Utöya i somras. Att så är fallet är alla parter överens om. Fokus ligger på om han var psykiskt sjuk eller frisk den 22 juli. I rätten uppvisade Breivik iskalla psykotiska drag.
Anspänningen inför rättegången har varit massiv i norska medier och inom domstolsväsendet. Hur mycket högerextremism kommer spridas om Breiviks egna foton publiceras, hur mycket ska journalister citera hans så kallade manifest och ska han få prata i tv?
Inför rättegångsstarten hade Oslo tingsrätt och Norges public service-tv landat i rätt beslut. Rättegången sändes hela dagen i NRK och samma upptagning rullade live i SVT. Den åtalade både hördes och syntes, även om han endast fick tala i tv för att kommentera åtalspunkterna.
Tittarna fick detaljerade redogörelser av hur bomber tillverkats av toalettborstebehållare, vilket slags matberedare som använts i amatörlaboratoriet och hur polisen använt GPS-apparaten i gärningsmannens hyrbil. Massmördarens föreställningsvärld kablas nu ut inför hela världen – hans idéer, värderingar och planer trycks svart på vitt.
De norska samhällsinstitutionerna har trotsat farhågorna om att en strålkastare på Breivik sprider högerextremism och hat. Förvisso låter journalister och rättsväsende inte mördaren agitera inför massorna. Det är rätt att inte låta Breivik sätta agendan. Utöver det har diskussionen kring dåden varit förvånansvärt öppen. Med rätt bemötande stärker det demokratin.
Att uttrycka massmördarens åsikter innebär i många fall uppvigling och hets mot folkgrupp och sådant har i enlighet med lagen motargumenterats i exempelvis public service-tv.
Ett samhälle med höga demokratiska ambitioner vågar penetrera de grymma föreställningar och värderingar som Breivik lever och verkar för.
Han har dödat utifrån fascistiska och rasistiska värderingar och han uppmanar till ett militant krig mot islam. Han ångrar att han inte dödade fler.
Övertygelserna och uttalandena ska uppmärksammas av medier, diskuteras och motargumenteras. Det kan fälla de mänskliga rättigheternas motståndare. Och sätta ljus på rädslan, bitterheten och trångsyntheten hos dem som hatar.