I ett SN-reportage berättade han om det Svenssonliv han drömmer om när han muckat från Arnöanstalten om en månad (SN 12/12). Och med många fängelseår bakom sig vet han att han har oddsen emot sig, säger han i reportaget.
Det finns många olika synsätt på kriminalvård. Bestraffning eller vård. Avskräckning eller återanpassning. Dödsstraffet är en extrem praktik av bestraffning och avskräckning. Vissa kriminella individer förtjänar inte att leva och det ska medborgarna veta, enligt filosofin.
I den svenska kriminalvården skedde en stor perspektivförskjutning på 1930-talet. Den socialdemokratiske justitieministern Karl Schlyter reformerade påföljdssystemet och vård i stället för straff blev ledordet. Målet var att kriminella personer skulle återanpassas till samhället. Allt färre spärrades in och de sociala rehabiliteringsprogrammen utökades kraftigt.
2011 finns mycket kvar att göra. Ungefär 25 procent av de som döms för brott får en ny påföljd inom ett år, cirka 40 procent döms igen inom tre år. Det senaste decenniet har andelen återfall ökat, men en ljusning syns bland yngre brottslingar. Där har återfallsandelen varit mer eller mindre oförändrad, enligt statistik från Brottsförebyggande rådet.
Återanpassningsorganisationerna Kris, Exit och Passus får allt mer att göra. Statistiken ger inte svar på om de organisationerna är att tacka för att andelen unga som döms för nya brott inte ökar. Mörkertalet på hur många som bryter mot lagen efter straff är stort.