Den trygga naturen
Naturens alla vindlingar och dess små varelser, det är de motiven som konstnären Johan Petterson alltid återkommer till medvetet och omedvetet. Nu ställer han ut sin konst i Nyköping.
Nästa målning är djup och mörk som en glimmande småländsk skogstjärn mellan djupa barrskogar. Jag beskriver det som dramatiskt, men Johan håller inte riktigt med.
Nja, jag skulle vilja säga att det är kanske är dramatiskt men också ett landskap som vi svenskar är väldigt bekanta med, något tryggt i den mörka skogen. Det ligger oss nära och känns nordiskt, säger Johan.
Inspirationskällan är tydlig. Här flockas fåglar och grodor i landskap, naturen är närvarande på varje bild. Det är inte alltid föreställande i bakgrunden kan färgerna flyta ihop och nästan skissartade mönster tar plats.
Jag tänker mig trädgården i olika nivåer. Vi gör tappra försök att ställa i ordning i naturen, men det går inte alltid. I en gammal trädgård som den jag har kan man se rester av de tidigare ägarnas dragkamp med naturen, nästan som mönster eller spretiga teckningar.
Naturen har i stort sett alltid varit Johan Pettersons motiv.
Man har ju en spiralformad utveckling inom sitt skapande och jag har märkt att jag alltid kommer tillbaka till samma punkt. Jag inbillade mig också att det här med att måla fåglar var något nytt för mig, men sedan insåg jag att det gjorde jag redan för tio år sedan. Jag har varit där förr och jag kommer att återvända dit, så är det.
Johan hämtar många av sina motiv från minnen av barndomslandskap. De kära fåglarna sitter snällt och stilla som på de djurplanscher som visades upp i skolan. På dem blir naturen nästan märkligt övertydlig, tycker han.
Vi projicerar ju känslor till de bilder vi ser. Jag målar bara små fåglar, som ger små känslor. Bara ordet mes till exempel gör ju att man förstår vad det är för känslor det handlar om. Det här är varelser som vi har en relation till, det tillhör vårt arv att kunna nämna minst tio småfåglar.
Johan hoppas att hans konst kan sätta i gång tankar och diskussioner hos publiken.
Jag får ju inte alltid ta del av dialogen eftersom jag inte är med. Men när konsten lämnar ateljén tycker jag att dess främsta uppgift är att skapa samtal. Samtalet är målet.
Så jobbar vi med nyheter