Det är inne med mammor som ammar
Allt fler spädbarn i Sörmland lever på enbart bröstmjölk. Nästan 40 procent av barn födda 2001 ammades helt när de var ett halvår. Bland bebisarna som var två månader fick åtta av tio inget annat än bröstmjölk.
Lilla Tove är fem dagar och vill mest sova. Men när maten kommer fram tar hon gärna för sig.
Jag tycker att det är vikigt att amma. Och nu när det är så här varmt är det skönt att veta att hon får i sig vätska, säger Linda.
Hon har sedan tidigare döttrarna Isabell, 9 år och sjuåringen Frida och har god rutin på amningen. Hon ammade Isabell i åtta månader och är inställd på att det ska bli lika länge med Tove.
Men jag skulle inte kunna tänka mig att amma längre än ett år. Jag har inga fasta tider för matningen, men jag försöker se till att barnet inte har bröstet som en napp, säger hon.
Under 1990-talet ökade amningen i Sörmland stadigt fram till 1996, för barn födda 1999 och 2000 noterades en minskning i många landsting. Men nu ökar alltså både medvetenhet och motivation igen.
Vi arbetar mycket med
amningsfrågor på barnavårdscentralerna, säger Barbro Wikström, samordnande sjuksköterska för barnhälsovården i Sörmland.
Hon säger att amning i viss mån är en klassfråga.
Mammor som är pålästa och har akademisk utbildning ammar längst. De kan göra vad som helst för att få amningen att fungera. Yngre ensamstående mammor med låg utbildning ger upp tidigare.
Barbro Wikström pekar också på att färre gravida och ammande mammor röker. Gravida kvinnors rökvanor har registrerats sedan 1983 i samband med första besöket på mödravårdscentralen. 1990 rökte 25 procent av de gravida kvinnorna (28 procent i Sörmland). År 2001 hade andelen sjunkit till 11 procent (13 procent i Sörmland).
Ska man låta bli att amma om man inte kan sluta röka? Nej, säger Barbro Wikström.
Amningen är så oerhört positiv. Och de allra flesta mammor kämpar och lyckas ju ändå dra ner på rökningen.
Ann-Katrin Drevfjäll
Så jobbar vi med nyheter